Positiva Anna svävar ut

fullsizerender
Jag har fått löfte av maken att gå och se ikväll…men nu halv sju på morgonen känns det mig främmande att sitta i förortscentrumet till efter 22 ikväll, jag är nog hellre i sängen…Men nästa gång, DÅ ska jag vara där i full galaklädsel, FULL!

Goooood Mårron alla finingar! Ååå vilken härlig morgon, sååååå utvilad efter en fullspäckad kväll igår. Jag slutade tidigt, eller, vi jobbar lite kortare på fredagarna så jag hade några timmar för mig själv, såååå lyxigt med egentid innan helgen kommer! Jag var så sugen på lite koreansk mat så jag åkte till favorithaket och mättade mig, därefter blev det lite shopping och sen hem för att komma iordning inför kvällens utsvävningar. (Läs arbetade non stop med avbrott för ett äpple vid halv ett och när sista patienten var utskriven och avtackad fick jag order om att gå, jag såg antagligen helt död ut och bedömdes inte kunna vara till någon mer nytta, åkte och storhandlade åt maken och intog två sockermunkar för att inte dö. Koreansk mat har jag förgäves försökt få smaka senaste halvåret utan någon som helst framgång. Den trenden kommer hinna dö innan jag får smaka riktig kimchi är jag rädd).

När jag kom hem hade maken städat hela huset (helt sant men bara för att han skulle ha ”firmafest” och visa upp att det faktiskt går att bo i vårt hem) sååå gulligt av honom, alla saker på rätt plats (soptunnan hoppas jag och det han inte slängt utan bara stoppat i ett skrymsle hoppas jag kommer fram till våren…).

Byggkillen som jag (och maken) ääääälskar hade varit där och påbörjat upphängningen av vår underbara öppna spis (den som på sätt och vis känts som spiken i kistan vad gäller bygget). Tänk, om bara några veckor kanske vi faktiskt kan sitta framför den och bara mysa i våra velourkläder och sippa på Bellinis….(läs försöka se till att barnen inte eldar upp varandra eller inredningen).

När klockan började närma sig fyra var jag klar och åkte mot de olika skolorna/förskolorna. Jag möttes av glada barn (läs: som vanligt vill barnen inte följa med, följer ej uppmaningar och jag får en isande känsla av att de nästan är ensamma när jag kommer trots att jag inte tycker att fyra är så fruktansvärt sent för en fredag…)

Barnen klädde sig (efter hot om att aldrig någonsin få följa med på NÅGOT NÅGONSIN) och gick på toa. Det är så skönt att känna att barnen har en stimulerande  och  fantasieggande arbetsmiljö, jag bara ääääälskar stället! (hängrännorna har inte bara löv i sig, det växer på allvar små träd där. Jag började terminen med att fota alla trasiga och farliga lekdon på skolgården, jag fotade de sorgligt slitna och smutsiga lokalerna och mailade rektorn i början av året. Han beklagade och skickade vidare till biträdande rektorn….idag fick hon ett nytt mail, med äckelbilder).

Tylla hämtades på sin förskola och så for vi iväg mot city (Hökarängen). Där skulle vi bevista en konstutställning och jag skulle träffa några vänner (helt sant). Barnen skötte sig exemplariskt, jag kunde mingla och umgås med vännerna, vi småpratade om våra härliga liv och efter en stund var jag redo att åka hem, full av energi och inspiration (läs: Jag pratade i korta strofer, jagade Tylla över hela centrumet, svettades utmed ryggraden och kände att det var banne mig sista gången jag ens försöker verka härlig och avspänd ihop med barn någonsin. Jag lär mig ALDRIG!).

På vägen hemåt stannade vi på en liten mysig kvarterskrog för att barnen skulle orka hela vägen till Hässelby, jag fick också lite mat i mig och färden kunde fortsätta, jag bara älskar de där små guldkornen i livet, vi måste gå ut oftare med barnen alltså! (Vi svängde in vid Donken i Årsta, Tylla och Edgar ville inte ha mat bara pommes, Frank ville ha Nuggets och cola. Edgar brukar vilja ha frappé och det fick han. Av outgrundlig anledning lät jag Tylla smaka och så bröt hela helvetet loss. Han gallskrek, vägrade ta emot den efter. Frank blev kissnödig men fick gå själv pga kaoset i bilen. Jag försökte medla men då började även Tylla gallskrika. Jag beslöt att försöka gå in och köpa en till. E och T lämnades ensamma i bilen med uppmaningen att ej ha ihjäl varandra eller lämna bilen. Med hjärtat i halsen gick jag in, köade och spanade ut i mörkret mot bilen. Efter några minuter gav jag upp, det såg inte bra ut. Det var fullt slagsmål i bilen och de som parkerat intill satt och glodde och gapade…..Mycket försenat kom maten, då bad jag dem om ytterligare en frappé, förklarade att kaos utbrutit pga den långa väntetiden och till sist kom de ut med den och lugnet lägrade sig. De bjöd på iskaffen, TACK! De såg min nöd helt klart).

När vi kom hem till mina föräldrar blev det bara myyyys, barnen satte sig framför TVn och jag kunde umgås med mina föräldrar, vi lade oss ganska tidigt för att kunna sova ut ordentligt och nu är vi redo för helgen!

Jag ska gå på Opera ikväll, direktsänt från the big apple, det är så hääärligt att kunna vara kulturell trots att man bor lite på vishan, jag ska nog klä upp mig lite, dricka lite bubbel och kanske gå dit, så jag får motion samtidigt och kan njuta av den frsiak luften och natthimlen…?

(Läs ingen ville sova, alla stretade emot men somnade såklart direkt för de var helt slut efter den jobbiga och bråkiga kvällen, jag försökte se på tv 28 minuter men det var för länge, jag somnade direkt. Och det var tur för halv sju ramlade Tylla ur sängen och uppvaknandet var ett faktum. Nu tar min mamma hand om dem medan jag skriver av mig. Jag hoppas verkligen att maken inte har huvudvärk när vi återvänder till Örnnästet för jag orkar inte mer av detta. Opera det får bli en annan gång, jag behöver sova.)

 

 

Ha en härlig helg alla!!!

img_5102
Maken har ”fixat till det” lite inför kvällen med kollegorna (läs tryckt ihop min necessär i korgen där hårborstar och alla håraccesoirer ska ligga….och ställt tre värmeljus på toppen….!?! Toalettmys alltså.

 

img_5112
Laddad för att åka iväg och vara vuxen en stund, full av förhoppningar. Vad kan gå snett liksom?
img_5118
Några timmar senare på väg hem via den lokala restaurangen. (Läs, på gränsen till tårar utanför Donken).

 

img_5125
Mina avslappade föräldrar plockar inte bort potentiellt livsfarliga saker när jag och barnen kommer…jag menar rakblad??? Vet de inte att det kan trigga vilken överarbetad sexbarnsmamma som helst? De är ju ändå psykiatriker båda två…jag städar lite…gömmer undan och så…
img_5126
Piller i olika former ligger spridda över badrummet, den givna julklappen i år måste vara en dosett, men när jag granskar bilden ser jag att de HAR en men bara inte använder den…. Jag ser framför mig hur det skulle kunna spåra ur när mina envisa föräldrar blir äldre och själva skriver ut för sina diverse krämpor, det skulle kunna bli riktigt farligt.
img_5127
Jag som är så säkerhetsmedveten noterar att t o m när de försöker ha sina farliga saker ordnade vänder de bladen på rakhyvlarna uppåt…jisses, är detta verkligen MIN familj????
img_5117
Och så dagens första eller kanske andra härdsmälta: Städningen på kommunens skola…HUR KAN MAN INTE STÄDA BARNENS TOALETTER? Jag ska hålla er uppdaterade vare sig ni vill eller inte angående detta. Jag ska åka dit en gång i veckan och torka ur samtliga muggar som mina två pojkar är hänvisade till och fota.

 

 

img_5113
Men huset är iallafall ”All glamour” Min egen stjärnhimmel lyser upp mitt liv, varje gång jag ser den blir jag glad och stolt. Detta har jag skapat och jag får hopp om framtiden, This to shall pass…..

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen