Birka – utforskar hembygden del 1

Väldig närkontakt med nötkreatur kan man räkna med, och komockor. Jag älskar det!

Det var många år sedan jag besökte Birka och när man bor så pass nära som vi gör känns det naturligt att åka dit. Det har utvecklats en del sedan sist, inte museet dock men i övrigt. Några ler/halmhus var uppbyggda, det fanns en brygga med båtar och man kunde titta in i huset. Väldigt fint gjort. Det hade utlovats vikingamarknad men den såg man inte något av….en baltisk kvinna satt vid ett bord med några hemmagjorda saker….här finns förbättringspotential helt klart. Med tanke på hur rikt kulturliv och hantverk som finns här i krokarna skulle utbudet kunna vara mycket större.

Bakom mit gravhögar och åker. Tänk att Ansgar var här och fajtades för att kristna hedningarna. Det gick inte så bra. Han hade nog inte haft det lättare nu är jag rädd….

Vi var ute i god tid, hade bokat biljetter via nätet som innehöll båttur, guidad visning och fritt inträde på museet. När vi väl anlänt på Adelsö började det krångla. Skylten till färjan var övertäckt. Vi körde alltså förbi och fick vända några kilometer bort. När vi väl hittade parkeringen efter att ha frågat i den lokala butiken fick vi fråga en person till om vilket håll vi skulle åt. Vi började gå över betesmarker med kor, får och en himla massa bajs. Vi gick åt helt fel håll. Ingen indikation alls på var färjan skulle utgå ifrån. En vänlig kvinna visade oss, det var åt rakt motsatt håll. Man kan fråga sig om inte EN skylt skulle vara bra att ha utöver den som var övertäckt….Eller två skyltar. För det finns mig veterligen inte jättemycket annat att besöka på Adelsö. Eller?

Vi åkte 11.30 från Hovgården. Hemturen gick 14.45. Kalaset gick på ca 1200kr för två betalande barn, en gratisunge och tre vuxna.

 

En karta satt vid färjelägret. Då har man ju hittat dit….om den suttit vid parkeringen, då hade jag varit mer nöjd.
Tylla tog en liten äppelpaus innan båten kom.
På behörigt avstånd. De lät sig klappas gladeligen.
Får var det gott om, både vid Hovgården och på Birka. Bajsön som Edgar kallade den.
Vi hade perfekt väder för en utflykt av detta slag. 19 grader och växlnde molnighet. Sista minutrarna började det dugga lätt.
Mamma bjöd på kalaset. Ca 1500kr kostade resan och gudingen. Mat inhandlades och intogs på Särimner, jag tror det är E-types ställe….? Gott var det iallafall och lagom dyrt.
Miniatyrer är alltid roligt. Ute på marken ser man inga spår av något mer än gravarna.
Gotlandsfår såg det ut att vara, de vilade under träden när de inte bajsade eller åt.
Guiden var arkeolog och höll en rolig guidning. Jag förfärades över att det inte finns några pengar för att gräva ut mer. Och jag tänker att DET är något som vi som besöker Birka nog gärna skulle bidra till. Bakom honom den svarta jorden. Endast en av tre hamnar är utgrävda. Allt som ligger där är välbevarat i blåleran, tänk er, det kanske finns en guldskatt där????
Mycket bajs var det, överallt faktiskt. Välgödslat.
Miniatyrhus föreställande gamla staden som övergavs på 900-talet till förmån för Sigtuna antagligen. Men det finns sju bofaste på Björkö än, S J U.
Mamma och jag tog varsin sallad i plastlåda, de var goda men kändes lite tråkigt med plast…Honungsmusten, vita vinbärsdrickan och körsbärssaften var alla goda. Maken tog oxbringa och gillade det verkligen, det serverades i handdrejat fat med lite vikingafeel. Massor med roliga dricker fanns och sex olika rätter som alla verkade fina. Barnmenun bestod av köttbullar med farfalle och sås (gillades av Tylla) och sen pankisar med sylt och grädde som killarna också gillade. Trevligt matställe och jag tänker mig att en fest där skulle bli kanon! Trevlig personal som skojade med barnen.
Snyggt och gott. Makens oxbringa.
Pilbåge kunde man testa, att baka bröd som man sedan åt med smör och honung. Det fanns en smedja, en flicka som spann (väldigt grovt…) och uppbäddade sängar och en liten butik. Allt väldigt trovärdigt och vackert.
Fina hus i lera, trä och halm. Gångar av plankor mellan husen som sannolikt behövdes när alla kastade sin skit rakt ut från huset. Tydligen var vikingarna extremt skitiga av sig, tvättade sig en gång i veckan. Men när de kom till England blev engelsmännen oroliga…de tyckte vikingarna var fåfänga som borstade skäggen varje dag och tvagade sig EN GÅNG PER VECKA. De trodde att alla kvinnor skulle följa med vikingarna hem på båtarna.
Barnen tyckte det var rätt häftigt att åka båten från Björkö till Adelsö, jag med helt ärligt. Jag älskar att färdas på vatten.
Så fridfullt med kor som betar vid sjökapten.
Hej då Birka för den här gången. Nästa gång vill jag ha mer tid, se mer hus, slippa fyllbultar som dricker 5,7% öl mer träsvärt i bältet och en riddarhjälm på huvudet tack!

Det blev en väldigt härlig utflykt med familjen och min mor. Barnen kunde nog varit utan gudingen men uppskattade de uppbyggda husen med aktiviteter. Om Jag skulle vara chef där ute skulle jag göra detta inför nästa säsong:

Se till att den förbokade turen var en timme längre. Vi åkte med båten från Adelsö 11.30. 12.15 var det guidning. Sen tog vi kanske 30 minuter på oss i två omgångar i museet som är väldigt litet och gick snabbt igenom den lilla vikingabyn. Efter detta var det 45 minuter kvar tills båten tillbaka skulle gå och det var nätt och jämnt att vi hann med att beställa mat och äta.

Mer personal som smidde, nålband, täljde och tog ut barn i båt. Det som producerades skulle också säljas.

Barn OCH vuxna kunde pröva på olika stationer.

Jag skulle se till att man kunde betrakta arkeologer in action.

En fin bok om birka till försäljning som barn kunde ha med hem saknade jag. (Kanske detta fanns men tiden att leta reda på den saknades).

Jag skulle utveckla museet, kanske mer åt Wasamuseethållet?

För mig är det obegripligt att det inte finns resurser för att utvidga utgrävningarna på Birka. det ligger i Stockholmsregionen, vi skulle kunna få dit så mycket turister!!! Och jag tänker att den vikingavåg som varit i svang ett tag nu skulle kunna ge skjuts åt detta. Ett swishnummer som går direkt till Birkautgrävningarna skulle väl inte skada?

Nu har jag inte läst på så mycket om vad som faktiskt händer där ute och vilka planer som finns men det känns inte som att det hänt så väldigt mycket sedan jag var där för mer än 15 år sedan….Bättre kan vi Sverige! Vi sitter på ett guldkorn här som skulle kunna locka miljontals besökare sommartid!!!!

Summa summarum var det en bra men för kort dag på Birka. Man vill inte behöva stressa sig igenom detta när man väl tagit sig så långt ut.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen