Hanna Öberg

Vi byggde garderober igår och jag höll hela tiden koll på skidsporten, det är som en sjukdom det där…..Och så återigen dessa intervjuer med förtvivlade, frustrerade och kanske gråtande idrottare som dessutom är helt utmattade. De avkrävs svar på varför det gick åt helvete…..jag hatar det. Jag förstår om de är bundna av sponsoravtal att framträda i media men va fan, gynnar det varumärket att de ska prata när det skitit sig?

Helt ärligt har jag ingen aning om vem som sponsrar vad i dessa sammanhang allt jag märker av är BMW och Hörmann som det står överallt och ibland Vattenfall. Vad som händer utöver detta som ej syns på banan, no clue. Men till Hanna fick jag en sån där tvingande lust att skriva något uppmuntrande…..så hon känner att hon har den där urkraften som vi vet att hon besitter.

Hanna: Varför gör du det här? Tränar omänskligt hårt år efter år? Vad är målet? Alla behöver ett tydligt mål. Det måste ju vara OS tänker jag och kanske VM men det har ju gått rätt illa. Kanske för att du glömt att det är ROLIGT med skidskytte? När glädjen förbyts i prestationsångest då låser det sig. Rensa hjärnan, gå ut idag och tävla mot dig själv, pressa dig till DIN nästa nivå, tänk inte medalj, tänk ingenting annat än att du älskar dethär! Då släpper det.

När detta är över skit i stora tävlingar, vinn mindre tävlingar och få tillbaka tryggheten i att du kan det här, du är bäst i världen, du är längst också, du är en amazon. Och jag älskar att se dig, du är fenomenal och när du skjuter så där snabbt och säkert blir jag helt varm i hjärtat.

Jag är så sportfånig att jag liksom blir glad i flera dagar när det går bra för svenska idrottare, nu har vi Duplantis och några skidtjejer, det känns hoppfullt. Linn Svahn är min senaste favorit, hon är ju rent läskig och framtiden ser så ljus ut.

Om nu bara killarna kunde komma loss också och få mental träning….då jävlar kan vi slå de där norrmännen utan att blinka, de börjar bli gamla hörrni även om de inte ser så trötta ut…..

Andas, fokus på några år framåt i tiden och skit i allt annat, det är KUL att tävla och känna blodsmak i munnen, att glida i mål utan det är totalt meningslöst. Jag har tyvärr inte haft den där vinnarinstinkten i sportsammanhang och jag ångrar det nu. Man ska inte ångra något efter ett lopp. Är man tveksam inför start, avstå!

Lycka lycka till, GÖR MIN DAG!!!!!

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen