Poängen

Soluppgången i lördags

Efter en lång tids sjukdom, förhindrad att göra mer än att vila känner jag plötsligt att vi förslösar våra liv. Speciellt jag. Istället för tt göra verkliga saker ser jag på påhittade historier. Istället för att delta i mitt eget. Korta stunder är jag delaktig men mest är jag upptagen av saker som är overkliga och oviktiga om än njutningsfulla.

Den här lilla tjejen vägrar tappa sin tand. Men imorgon måste den släppa taget om henne för det går inte längre. Hon väfrar äta och borsta den, hon sitter ed munnen öppen för att inte komma åt. Knasfia!

Jag har gjort några verkliga saker sista tiden. Det är de korta stunderna jag orkar umgås med barnen, maken och en blixtvisit av mamma. Jag har stickat en tröja också. De mest värdefulla sakerna väljer vi ofta bort. En kväll hemma ersätts med AW, egentid eller en tjej/killkväll. Åka på weekend med tjejkompisarna (jag gör ju i princip aldrig sånt men ändå, man känner att man borde lite….) Det jag saknar mest nu är att få träna tisdagar och söndagar. Jag saknar det som jag verkligen inte kan göra, det som kanske skulle vara rent farligt för mig. Min egentid i träningssalen ihop med min äldste son. Han tränar före mig.

Den blev klar igår.

När jag kommer ur detta ska jag bara göra det. Vara med familjen, aktivt och träna. Och jag ska skriva, vara i min trädgård. Serier på tv ska inte stjäla tid från samvaro med barn eller make. ALDRIG! För övrigt kommer det inte finnas något kvar att se…

Jag hatar Corona. HATAR.

2 svar på “Poängen

  1. Hej Anna! Tack för dina tankar. Även om jag (ännu) inte har fått Covid-19 har det blivit så tydligt vad som är viktigast i livet. Krya på dig!

    1. Hej! Tack vad gulligt skrivet av dig! Jag tänkte hela våren att det kanske var bäst att få detta så vi alla blir immuna. Det var innan vi visste att det var en på tio som fick det som jag. Men, det är bäst ändå för världen att vi alla får detta, hur det än blir för att världen ska återgå till någon slags normalitet. men som Tegnell säger….det ska ske kontrollerat så att inte akutsjukhuspersonalen går under! Och jag önskar att jag visste att jag blir helt återställd. Då hade allt detta varit lättare att leva med. Ovissheten är värst!!
      /anna

Kommentarer är stängda.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen