Gokväll kära läsare, vet ni vad jag har gjort? Jag har skickat mitt manus till ett proffs. Och nu…eller i veckan ska jag läsa hennes kommentarer. Och det var väldigt läskigt att skicka iväg sin baby men nu….känns det bra igen. Jag läste första sidan av hennes utlåtande och sen sista. Och…det är skönt när någon varsamt säger åt en vad man redan hade på känn. Det är svårt att se sina egna brister tydligt även om man anar dem.
Vad tänker jag nu då? Jo, jag tänker att jag ska skriva ut hennes kommentarer, läsa utlåtandet och sen sätta mig så mycket jag orkar och ta mig an min text. Jag måste tänka lite också…för jag behöver utveckla det hela lite. Och jag är otålig. Jga har ju redan skrivit nästan en hel bok till…och then some. Men det finns något trevligt i ”hantverket” dvs att skriva. Jag har bara aldrig lärt mig det. Och jag gillar ju att lära mig saker även om jag ofta tar genvägar.
Jag är ju lite kär i min egen huvudperson så hon förtjänar lite omsorg….jag ska bara finna orken, lugnet och inspirationen. Den brukar komma när man gör annat…och just nu sitter jag mest, eller ligger…den här jävla Coviden alltså. Tröstlöst!
Sov gott!