Om jag fick göra om…

Jag har sagt att jag ville bli kläddesigner va? Att jag satt med ansökningarna till Konstfack men fegade ur…..men sen, när jag tyckte att min läkarkarriär gick i stå öppnade en egen butik och gjorde en klädserie utöver de saker jag formgett innan…eller?

Nu, när jag haft så mycket tid till mitt förfogande kliar det bokstavligen i fingrarna. Jag har ritat en sommarklänning jag vill sy, jag har skissat på ett par örhängen och tänker sy byxor till sommaren av ett mönster jag redan har (inte mitt eget). Och, jag vill göra sidenblommor…att ha i håret eller på hatt, jag ska göra ett gult uppläggningsfat som matchar mina citroner och känner attpensionen kommer bli så KUL!!!! Jag älskar att göra saker själv.

Måste erkänna…..har handlat till mig själv på HM. Mest för att Coop inte längre sålde yllesockor för barn, att POP stängt i Bromma blocks ja, long story, men jag fick snedda genom HM och såg då en kollektion som var ovanligt snygg. Jag köpte ett grått linne. Som jag älskar. Borde köpt TRE! och nu ska jag ha det varje dag och hela sommaren. Skitsnyggt och skönt.

Men, en sommarklänning ska bli till och sen klä om en taburett. Jag ska dokumentera allt och kanske också visa hur jag klädde om mina 50-talsfåtöljer i Le Zebretyg…? De är sååååå fina, jag älskar dem! Ett fynd på blocket som sen blev inte riktigt så fyndaktigt för jag valde ett tyg som kostar närmare 3000kr/m (säg inget till maken!). Nu vill jag köpa samma igen…och funderar på om jag ska köpa mer än jag behöver och sy en kavaj också….jag vet. GALET! men man kan bara ha en viss mängd kuddar ju! Jag skulle kunna klä in en spegel eller ramar iofs av det som blir över för jag behöver bara 60cm….

Nu har alla barn somnat. Och huvudvärken är under kontroll. Jag har fått så fin korrläsning av mor och exsvärmor att man nästan gråter. De är så gulliga! OCH jag får så fina ord om min kriminalroman. Jag som är så otålig och bara vill ge ut så snart jag knattrat klart. Jag inser nu att jag vill finputsa. Jag vill inte släppa ifrån mig skräp. Jag vill kosta på mig det. Och en uppföljare. Och jag både hatar och älskar att skriva. Vissa dagar bara rinner det ur mig och jag längtar till nästa dag. Idag hade jag noll lust, lika lite som när man måste ordna med fakturor och sånt men efter att ha hängt tvätt, suttit och sett på sport, ätit lunch och duschat….då smyger sig storyn på. Den tar nya svängar, man fattar sammanhangen man bara anat innan och vips löser det sig.

Galet knasigt. Jag började också läsa Alice Munro. Märkligt att jag köpte bekn på en torsdag och på fredagen var hon som fråga på På spåret..men. Jag fattade INGENTING av första sidan. Kanske det är Coviden i mig som gör att jag inte får sammanhang…..jag kan skriva och förstå mina egna grejer men att ta in annat….mycket svårare. Och trafik….shit alltså, jag är som en pensionär som Seinfeld beskriver…jag lägger i backen och så kör jag! Har ni sett det avsnittet?

”I´m retired, now I am in reverse” typ. Jag är helt farlig. Orkar inte ta in mer än precis vägen….jag kör ju också väldigt lite men det är otäckt. Kanske jag inte bör köra just nu med all värk?

Det är som att jag inte inser faror…märklig känsla.jag som är så rolig i trafiken annars att skada någon annan….hu! Jag låter bilen stå ett tag nu.

Bli inte rädda nu, jag sniglar fram men känslan är att jag är lite avtrubbad faktiskt….Imorgon är det träning för F, färktning och parkour. Jag skulle egentligen också ha fäktats om det varit vanliga tider. Men, jag tränar lite lite hemma. Plankan och sitta mot vägg i 90 grader. Jag tänker att statisk träning verkar funka. Så jag ändå har styrkan….för pulshöjande funkar dåligt.

Nu sova!

/A

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen