Jag googlade lite för inspiration….slott i Frankrike. Detta kom upp som första förslag. Jag tänker…att kanske inte algoritmen stämmer helt på mig? Nog för att vi ska bugga pool och så och har lånat lite cash…men detta är aaaaaaningens över vår prisklass. Man undrar flera saker….hur stort vill man ha? Hur mycket umgänge orkar man med….vill man att barnen kidnappas osv osv.
Det sammanföll med att äldste sonen, vid frukostbordet, undrade vad jag skulle önska mig om jag fick önska vad jag ville. Blixtsnabbt sa jag 10 miljoner. (Det var utan att tänka på att jag mest av allt önskar fred på jorden). Och sen sa maken: Att allt var gratis. Och sen lade han till att då skulle alla dö….och sen spårade konversationen ut då jag blir tröttav utopiska drömmar (som kanske fred på jorden är???). Men iallafall jag försökte följa hans resonemang om att alla skulle fortsätta som nu men att allt skulle vara gratis…jag hävdade att incitamentet att släpa sig upp 03.40 för att gå till nåt jobb jag hörde om i veckan liksom dog om man inte behövde arbeta eller fick pengar för det. Men ja, vi lade ner rätt snabbt. Men sonen malde på, ganska entonigt faktiskt och utan att bry sig om att jag och hans far hade en livlig diskussion. men sen började jag lyssna mer aktivt. Han villa ha ett Playstation fyra, sen skulle hans syskon också få spel men inte samma som han (de skulle ärva hans och sen få ett till likadant, alltså en version tidigare än hans) och sen delade han ut saker till alla möjliga, jag skulle få något också….och jag avbröt honom mitt i men ”Åh vad jag älskar dig”. För jag kände att jag hade lyckats när ungen i och för sig ville ha det finaste själv men tänkte på andra, han är ändå bara 11 år och ville att alla han kände skulle få del av hans kaka.
Men jag avrådde från att önska sig en biljon….för det första för att det väl heter en miljard på svenska men också för att jag på allvar tror att för mycket pengar är dåligt för en. Och ens barn. Och onödigt, meningslöst liksom om man bara har allt man behöver och inga lån. Ja, då är det nog. Jag känner att jag snart har nog. Eller iallafall ganska snart. Maken vill verkligen INTE ha ett hus i solen….det vill ju jag, mer än allt annat just nu, eller först vill jag bli av med febern från helvetet och den satans värken som just kom på besök. Och såklart slippa lånen, och Centerpartiet…..jag fattar liksom inte att de inte fattar att det är demokratiskt att låta både V och SD komma till tals. Jag är inte fundamentalist (jo det är jag visst det, jag är demokratisk fundamentalist och meritokratfanatiker) så jag förstår liksom inte varför det ska vara omöjligt att i deras fall samtala med SD?!? jag har barn med en jude för fan, jag är inte nazist, jag hatar inga judar eller invandrare, och jag tror inte att alla deras väljare gör det heller. det finns massor med invandrare som röstar på dem av helt andra skäl….och jag tror, att det till stor del är för att de är MISSNÖJDA! Och ju mer Annie L pratar desto mer maktkåt framstår hon. Jag tänker….de gör VAD som helst för att stå där, känna sig viktiga, få en ministerpost, tjäna nästan 150000kr i lön och sen bara haka sig fast där, när karriären är över bli landshövding, ta betald time-out om de måste pudla, ha full lön hela sommaren men inget göra (det kommer ju inte ske i år då) och glida vidare och aldrig hållas ansvarig för något de gör. Jag gillar Dadgostar. Hon gör det Jonas Sjöstedt inte vågade, hon tar ställning. Kanske inte på viktigaste frågan i min bok men hon måste rivstarta, hon sätter ned foten. är tydlig. Jag gillar det. men, gillar inte Vänsterpartiets politik även om den är trevlig på ett romantiskt sätt, man ska vara snäll mot de små och fattiga, värna ALLA (utom de som äger sitt boende, startar ett företag och betalar mer än hälften i skatt och är som typ…jag.
Men nu, har jag fått maken till att borra upp skåp i mitt arbetsrum. Jag börjar se ljuset i tunneln, men det är så varmt, jag har feber, det bultar i huvudet och jag vill bara ha en tomt vid Medelhavet att bygga ett riktigt spartanskt hus på, med mycket skugga, få färger och möbler och sen ligga med en solhatt på och guppa i vågorna. Jag vill inte ha mer sol på fejset tack! men jag vill odla citroner, tomater, kryddor och ha en AC….som är ljudlös. Men, man kan inte få allt. Man kan få Ekerö med en glimt av Långtarmen(!?) och sen, gulliga barn som är generösa. och bada hos grannarna då och då i väntan på vår egen pool (som jag egentligen är mycket skeptisk till och anar kommer bidra med mycket skötselproblem och mer huvudvärk. Om t.ex min man dör…och jag ska sköta den själv…vad fan gör jag då? Jag kan inte lära nytt, på 30 år har jag inte lyckats fatta hur mammas och pappas pool i Frankrike funkar….
Nu, vila.
Eller vänta, var det någon som börjat se Under ytan? Jag blev så sugen, men blandningen av danska och tyska huller om buller gjorde mig yr. Jag orkade inte se, somnade mitt i och känner mig INTE sugen att se mer…trist.