Avstämningsmöte

Det var enklare att vila ensam i sol….

Jo. Jag hade möte med sjukgymnasten idag. Min kontaktperson och jag hade videomöte. Tur att det var på distans för jag hade 38 grader imorse och maken är pos på Covid. Vi kom efter en timmes prat fram till att ett avstämningsmöte vore bra. Men jobbet, FK, husläkaren, rehabkoordinatorn och rehab. Fem instanser och lilla jag.

Hon frågade om läget, jag försökte beskriva. Och kom på symptom efter symptom som jag har men liksom glömmer. Jag kokade till slut ner det till: Dålig balans i mörker. Dålig balans full stop (när jag är lite mer stilla!?), dålig uppmärksamhet fortsatt och så den här överväldigande tröttheten som gör att jag utan svårighet somnar med ett barn på var sida om mig framför den gigantiska projektorskärmen i vardagsrummet som visar Mission Impossible Ghost protocol innan halv nio. DET är en bedrift i sig med tanke på ljudet, de rörliga bilderna och den snygge skådespelaren.

Jag vill ha två pyjamaser till från Sidenkompaniet. Den vitsvarta och den med rosa-rött och lila….

Jag förklarade att jag har svårt att fatta hur jag kan stå på skidor men inte sitta på en stol. Klarar att gå snabbt men blir yr av att ligga på en rulle på golvet och andas. Svaret, som nu förefaller mer rimligt är att den posturala styrningen är satt ur spel. Jag behöver många fästpunkter kanske för att hålla balansen, sätta alla mina sinnen i bruk för att inte känna mig yr? Kan det vara så? För när jag stiger upp i mörkret i tyst- och stillhet tappar jag balansen helt men att jag i fullt ljus, med skidorna på kan fräsa snabbt nedför en skidbacke med ståhej….

Då kopplas alla sinnen på och kroppen svarar. När jag bara känner golvet vill jag kräkas….jag vet inte. Men, svaret ska vara att öva det, andningen i stillhet.

Jag älskar att barnen spelar spel men LJUDET!!!!!GAHHHHH! Och smulorna…

Vidare är det detta med att vara uppmärksam som stör. Jag har inget ”back office” längre som kontrollerar mig. Därför säger jag ett år och 255 dagar i direktsändning istället för det jag menade…355 dagar. Och 2020. Inte 2021….

Jag ska testas på lördag. Jag hoppas jag är neg. Så jag kan gå på måndag, och att barnen kan gå i skolan för att öva sig i att vara i stillhet och känna av min kroppstyngd med hemskolning och feber…det göre sig icke. Inte ens i en villa med många rum faktiskt.

Japp. Feber IGEN! Men nu är det nog en ny omgång Covid jag fått för så här högt brukade det inte vara. Jag som just funderade på när man skulle våga sig på en andra vaccinspruta…jag får nog vänta minst tre månader till på den. Var är vi då? April?!

Nu….vila. sova var medicinen sa hon…men jag tänker…skidskytte och stickning i familjens sköte….näst bäst. Bäst!

/A

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen