Have you Heard about Swedengate?

Våra syrener har tagit oväntad fart i år. De är inte planterade av mig utan av föregående ägare som hade ett litet hus på tomten. Trappan finns fortfarande kvar. Igår hönsgödslade jag där. Väldigt mycket!

Hur upprörande? Noll. Jag kan minnas att vi både haft vänner som fått ge hem när vi åt, suttit på rummet eller helt enkelt bjudits in. Allt beroende PÅ!

Här är det också full rulle.
Den här killens smile….satt väldigt länge, och såg till slut lite läskigt ut. Det ser ut som om han står i en kyrka, det gör det hela ännu läskigare…men jag skulle gärna gå en manusskrivarkurs. Om jag bara orkade med andra människor utan att få huvudvärk….
Vår nya bil. Jag är så nöjd med färgen men saknar den gamla…på riktigt. Jag har otroligt svårt att skiljas från ting. Den var också en present till maken från mig…efter arvet jag fick. Så det var lite mer än bara en bil MED 7 SITTPLATSER!!!! Men OK den var fruktansvärt snabb, Porschelik i accelerationen och jag ska nog aldrig köra den. det är makens ögonsten. Den var dubbelt så dyr som vår förra men fortfarande bara hälften så dyr som den bil jag vill ha. Men jag har börjat fundera på om en Porsche är töntingt….alla män 50+ som har råd (eller tar lån, det kanske alla gör?) köper en sådan….och det skulle betyda att jag är en 50-årskrisande man. det känns inte som jag. Så jag byter INTE bil. Jag inväntar en ingivelse (läs mycket mer pengar) och sen bestämmer jag mig. Och då ska jag åka ensam, utan familjen och bara köpa den bil jag blir kär i, inget googlande. Bara köpa. Kanske en begagnad vintagepärla? Vem fan vet. Men, igår såg jag bensinpriset…24.08. Vem minns när det gick över 17 kronor och man skrek när man tankade, det gör jag, var det förra året???
Jag älskar färgen. Fotade på tillbakavägen från brevlådan. det var visst hänryckningens tid och ingen DN…..
Här har vi äkta hänryckning, salvia som slår ut i blom. Jag ser att lavendeln är på väg. Jag brukar ha ett myller av flygfän här i mina rabatter. jag älskar det!

Både som barn och vuxen har detta skett, och som sagt i miljoner tidigare inlägg här och annorstädes, en persons sanning är inte allmängiltig. DET är viktigt att tänka på. Under MIN uppväxt var vi väldigt fattiga, mina föräldrar studerade onödigt mycket och vi hade hus. Det var tur för vi hade nog inte haft råd med hyresrätt. Och hyrorna hade inte kunnat betalas. Vi var på vippen hela tiden. Men, mina föräldrar prioriterade mig och min bror, att kunna låta oss resa till mormor och morfar i Spanien, åka skidor med vår farbror för DÅ kunde de EXTRAJOBBA! Vid ett tillfälle i slutet av min mammas läkarutbildningen var hon så utarbetad och trött att hon på en resa till Finland med klassen bara sov, glömde ringa hem, pappa var orolig och skitarg. Hon hade tre extrajobb som underläkare vid sidan och pluggade på sen jobbigaste utbildningen man kan tänka sig. OCH hade två små barn….utmattning var inte ett begrepp då. Några år tidigare hade hon nästan dött av cancer….så, vi hade inte alltid mat så det räckte till fler. Men alltid mat till oss. Min pappa är liksom jag väldigt spontan av sig, han bjöd hem folk på stående fot, det blev ibland krångligt för mamma som oftast lagade vardagsmat. Och handlade. Ibland handlade han mycket glass, ofta hade vi glass och lite gömt godis att plocka fram om någon kom. Mamma saftade och syltade, odlade jordgubbar, potatis och en hel del annat. För att det behövdes och var roligt.

Plommon på gång!
Mycket älskade klätter-/slingerväxter som jag alltid glömmer namnet på. Medtagna via två flyttar från vårt största hus på Åbroddsvägen mittemot Missionskyrkan i Hässelby. Där var det hänryckning så det bara visslade om det ska ni veta! Helgalna en del av dem!
Och så mina mörka dubbla akelejor som härjar vilt här hemma OCH hos min mor eftersom jag gav henne några….
Så alla barn mellan 04-11(?) får ett sommaråkkort…bortkastat på Edgar i vilket fall, han kommer inte åka någonstans, men kanske Frank, han reser ju dagligen till skolan och sen med tunnelbana hem till mamma för läxläsning/övernattning. Det har resulterar till höjda betyg och nu ett A i engelska!! Jag var galet nöjd och stolt, han med. Vi hade en plan, den har mamma lyckats stödja honom i att förverkliga. Utan mamma vore jag helt lost ärligt talat i den situation vi befinner oss. Hon åste bli 120 år, pappa med. Alla jag känner måste bli det. Jag älskar att folk lever länge, det var min plan…vi får se hur det blir med det. Men en sak…kompost är tydligen bra mot dödsångest. det hörde jag på Spanarna igår. Jag har komposter överallt känner jag…Jo han fick ett B också, i MUSIK! Dödsstolt över det med.

Glassen resulterade i att vi om somrarna ibland hade kö hem. Grannskapets barn listade ut detta och alla fick. Men, ibland kom en del så ofta att det var misstänkt. Då var glassen plötsligt slut. Och detta kan man säga sattes i system av vissa. Om det var så att andra barn var hungriga eller om föräldrarna tyckte det var bekvämt att skicka dem till oss….vem vet?

Samma har hänt mig som vuxen. Att vissa barn stannar över middagen och äter så mycket att mina egna barn, jag eller maken får ta en macka senare. Ibland har jag lagat mycket mat, ibland är det snålt tilltaget, då räcker inte maten. Beroende på läget i stunden avgörs om en gäst får plats vid matbordet. Vissa barn äter aldrig här, varför? Kanske deras föräldrar INTE VILL att barnen äter här? kanske någon tror jag lagar usel snabbmat eller att vi är så där fattiga att det blir en belastning, inte fan vet jag. En sak är speciellt krångligt, barn som är ”allergiska mot fläskkött”. Vi äter lite kött här hemma men bacon och skinka är vanligt. Falukorv också. För alla utom jag gillar det. Jo jag kan gilla Falukorv om de är tunna och hårt stekta men det är en gång i halvåret liksom blodpudding en gång om året.

När vissa barn gulpar i sig mat utan att ta hänsyn till andra vid bordet, lägger upp för mycket och sen lämnar…ja, det gör mig lite sne. Jag brukar säga åt mina barn att lägga upp lite och ta mer. Jag är snål på det viset. Jag hatar att slänga mat och rester från tallrikar går till hönsen eller bokashin. Kvarvarande mat blir alltid matlåda eller fryses in.

Men om jag alltid hade en fullspäckad kyl och lust att laga mat då skulle jag gladeligen bjuda alla barn på frukost, lunch och middag här. Men så är inte läget och jag tycker ändå det är rimligt att man inte bjuder varje gång. Allt beror på situationen. Så enkelt är det.

Däremot, när vi har velat ta med andras barn t.ex på bio, Grönan osv, då händer det att VI betalar, får då är det på vårt initiativ, inte ska de behöva ha kostnader för att vi tycker att det är bra med ett besök mitt i veckan som kan sluta på 800 pix, även om föräldrarna skulle ha råd med det…

Nä, det är situationsberoende. och, jag har inte alls problem med att erkänna att jag gör individuella bedömningar baserat på magkänslan. och vad amerikanska kändisar har för sig brur jag fortfarande mig icke om. Never Heard of!

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen