Book tok

Koko loko. Snart måste den grävas ner, men jag har inte haft orken ännu…jag hoppas frosten håller sig borta ett tag till!

Jag gjorde ett kort (jag vet för kort) försök att närma mig TikTok, jag fick tipset om BookTok men…jag inser. Det är inte mitt medium. Och ser samtidigt idag att en del försörjer sig på detta…och tanken kommer över mig….vad ska vi arbeta med framöver? Om alla unga vill skapa ”content”…vilka ska forska/operera/jaga busar/lära barn att läsa…..osv. Visst kan vi ha robotar till mycket, men de drar energi, som vi har brist på nu. Och jag vet inte. TikTok…himmel, är det framtiden?

Den är för ljuvlig och figurerar i en roman jag skrivit men som ännu inte är ute…
För makens skull har jag planterat rådhusvin. Om ni bor i Stockholm. Åk vägen från Brommaplan till Nockebyhovsbron. Där ståtar det gröna plank överfyllda av dessa just nu, magiskt vackert!

Nåväl. Jag lämnar det för jag fattar inte. Och koncentrerar mig på MIG. Som jag inte heller begriper mig på. Idag ska ett hjärteko göras för att kolla att det rör sig som det ska och att klaffarna funkar. det är LITE otäckt. Tack och lov har jag alltid tyckt att ultraljud är särskilt svårt att tolka. Jag har liksom aldrig haft intresse för att lära mig. Andra saker är enklare, röntgen, MR, CTG-kurvor, och EKG (även om jag inte är bra på det minns jag att jag tyckte det var spännande. Röntgenbilder på tänder gillar jag extra mycket för det höll vi på med mycket när jag gick på tandläkarhögskolan. Faktiskt väldigt kul!

Grannen har vilda björnbär de inte upptäckt ännu. Den väller in över deras bambu till mig men är inte mogen ännu.

Nu har första recensionen dumpit(?) ner. Jag försöker ta det lugnt. Och inte tänka att jag ska fira i förtid. Men det känns bra, och att många har gillat gör mig så oerhört glad, och taggad att skriva mer, bättre, snyggare, mer koncentrerat. Det är så roligt, och svårt och otäckt. Jobbigt! Men, det brinner liksom i skallen när man får till det, när flowet kommer och jag har sååå kul när jag skriver. och drömmer mig iväg. Just idag ifrån höstrusket. men minns att jag bara för några dagar sedan svettades i solen.

Jo, jag kom bort mig idag…såklart. Vägen hem ser olika ut varje dag, vacker men förvillande…
Slutligen…
Kort recension.
Miljöbeskrivningar, karaktärer och dialog är jag bra på säger de som läser. Och mord…kanske inte är det mest intressanta men det ger en röd tråd. Kanske jag ska släppa det framöver för alla mord man skriver om och själva utredningarna måste alltid ljugas ihop. För, en mordutredning är allt annat än spännande kan jag berätta. det är segt, ingen vittnar och gamla ”hederliga” mord är fruktansvärt sällsynta (tack och lov!). Men ska jag skriva en ny mordserie ska det bli i dåtid. Kanske för 50 år sedan när gängskjutningar inte var vardagsmat och polisen faktiskt hade en sportslig chans att hålla jämna steg. Men först ska del två (Sötman) och del tre (Force majeure) ut och det är rykande aktuella saker som händer där….
Här en klok läsare som också inhandlat rätt dricka för att läsa om Marseillan, Noilly prats hemstad!;)

Ha det!

/A

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen