Jag förstår inte frågan…Den kom upp här som en av de mest sökta. Barn är ju programmerade att äta, det vill säga hålla sig vid liv, och det är ju det första de gör. Börjar suga.
Jag har aldrig läst några böcker om hur man gör med barn. Jag har lyssnat lite på BVC, mamma, svärmor, och läst några pamfletter man fått om vad som man INTE ska ge till barn. Honunge under ett år och så där. I övrigt har jag försökt använda sunt förnuft. Jag vet att det kan låta provocerande, och som om jag skiter i allt.
Jag har ammat barnen och gett ersättning. När jag märkt att de varit intresserade av att stoppa annat i munnen (inte Lego då) har jag låtit dem göra det. Oftast det som jag själv ätit då. Detta kanske inträffat mellan 3-6 månaders ålder beroende på barn.
Vi har nog bara varit försiktiga med honung faktiskt. Vi har inga allergier här, inte mot mat iallafall och jag tror stenhårt på att introducera saker tidigt och att inte nojja så mycket för att göra fel. Tänker man att barnet behöver lite av varje, inte för mycket av bara en sak, så tror jag man hamnar ganska rätt. Jag har till exempel givit mina barn yoghurt tidigt. Något som jag vet att de inte rekommenderar. Alla har överlevt. Barnmat har det inte gått att få i dem och det är väl tur för det är ju oftast både dyrt och äckligt.
Ekologiskt har jag varit noga med, men det är jag alltid så det var inte så genomtänkt.
Just nu håller min 1,5-åring på att lära sig att äta soppa på dagis. Jag skulle nog inte själv servera det till den lilla ungen för det blir så slabbigt men det beror ju bara på att jag inte orkar torka och tvätta…någon gång måste hon ju lära sig hantera sked och vätska. Hon har ätit själv långt innan detta men utan fat och bestick Sådant flyger bara omkring. På ett rent bord har hon fått kladda och smeta ned sig med mat. Precis som man ska göra med dementa. Det viktigaste är glädje med mat, smak och att de styr själva.
Saker som mina barn gillat har varit fet yoghurt, drömyoghurt, banan, majs, ägg, majskrokar (väldigt mycket majskrokar har gått åt här hemma) och sen digestivekex och hallon.
Allra viktigast är väl att maten kommer i rätt form. Så den inte sätts i halsen. Sedann lagom med krydda, inte för salt har jag fått lära mig, men annars har jag gett alla barn det vi har ätit. Så ansvarslös är jag!
Är man osäker tycker jag inte att man ska leta på nätet, jag tycker man ska vända sig till BVC. De har den senaste informationen och har man tur får man en sjuksköterska som är gammal och har haft egna barn som nu är föräldrar. Då har de varit med ett tag och vet att det svänger lite i rekommendationerna. Erfarenhet är ALLTID bra och att man är klok nog att ta till sig av nya rön.
