Hur man inte blir sin diagnos…

Den heter Tinkering. Jag blev omedelbart kär och familjen godkände. Det är den lilla.

OK, jag vet, min blogg har väldigt sjukdomsinriktad sen jag fick Covid-19. Jag ska ändra på det för vet ni, jag är så in i helvete trött på postcovid att jag nästan spyr. Jag har fortfarande problem, det är tydligt, jag sov 3h idag efter 4h arbete och ett besök i Sickla efter jobbet. Hade maken inte väckt mig för middag…hade jag nog inte vaknat förrän inatt.

Men febern tar temperaturen (!) på min belastning. Så ser jag det. När jag har för mycket då stiger den nattetid och ger mig en signal, coola ner. Och coola ner betyder för mig brusreducera. jag tar aktivt bort allt som inte ger mig endast glädje eller är helt nödvändigt. Helt nödvändigt är familjen. trädgården, hönsen, katten, jobbet…lite i den ordningen.

Gamla lampan som nu har fyra ickefungerande lampor (säkert glödlamporna som gått) men som ger för ljust sken och de fladdrar…sen sprack en kupa dag ett och någon reservdel gick ej att köpa. En ny kostar nu dubbelt så mycket som när jag köpte min för 1500kr. den har tjänat oss väl och jag tycker fortfarande den är snygg. Men att inte kunna få tag i en reservdel retar mig…så no more!
Nya båtkuddar från Wilma och Louise som tömmer lagret. Jag har köpt massor med saker av dem tidigare, till mig och som present. Så jag fyller på just nu till 30% av priset.
Premiär för Inez på båten igår. Idag arbetade hon på den medan maken limmade isolering.

Och jag har idag pratat med min chef att trots att jag hade feber, att jag fortfarande har bevisbara besvär som DS utrett så måste jag tänka framåt. Så en lös plan som jag hoppas studierektorn hugger på är att jag på deltid gör min BUP-placering till hösten…det är ganska lågt hängande frukt, sen ett försök med intermedicin 8geriatrik på Södertälje sjukhus tänker jag och även det har jag arbetet med på både Dalen och Bromma sjukhus tidigare) Planen BUP Brommaplan och VC går bort för jag pallar nog inte det, byta resväg, köer…nej samma hus med kända lokaler blir bra och lätt att parkera.

Sen får vi väl se. neurologi känns…inte lockande, har aldrig varit, i min bok det absolut tristaste ihop med endokrinologi och …jag vet inte….gyn?

I vilket fall, för alla sjuka där ute: Googla inte, ställ inte egen diagnos och du mår som du mår och man KAN göra mycket själv, varva ned, avstå saker som gör en sjuk, det gör jag. Saker jag tagit bort helt i princip: Utgång på stan, fester, mingel, alkohol, bio, bjuda hem folk, för mycket ljud, för mycket folk, butiker och…tala i telefon, läsa saker på nätet, nyheter och nu när jag arbetar tycker jag faktiskt det är lite lugnare på en front. För jobbet skyddar mig från saker som telefonsamtal, mail mm. Jag är helt upptagen av jobbet när jag är där (som det ju ska vara när man får lön) för att det ska funka. En sak i taget är bra.

Så nu, vila en dag, skriva, sticka och bara vara med familjen. Over and out.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen