http://themindunleashed.org/2014/08/sell-crap-pay-debt-love-makes-possible.html
Den här länken fick jag skickad av en vän via FB. Precis så känner jag att man skulle bo. Då kanske man hade råd med att resa iväg till Karibien också!
Igår lade sig maken med killarna, för att skona mig. Imorse vaknade jag av tre barn i sängen. Det spelar just ingen roll vad maken tar sig till, det är mig de vill ha.
Men nu har jag rymt. För de bara skriker, gråter och bråkar om precis ALLT. Det spelar ingen roll vad vi gör. De hatar varandra tror jag. Hur blev det så? Ingen aning. Jag är en kärleksfull och tålig person som är flexibel och pragmatisk.
Jag orkar inte med ljudet. Jag förstår mig inte på osämjan.
Noll förståelse från övriga familjen (läs maken). Han tycker bara jag ska hugga i….
Jag känner mig övermannad av flytten. Jag började planera och försöka förklara för familjen vad som skulle krävas av dem. Rensa, packa i god tid och så vidare. INGEN av dem har gjort det. Nu sitter jag med hjärtklappning och är nästan paralyserad av detta. Men jag tänker att det får bli så. Jag ska inte bli sjuk igen av detta. Det kan maken bli.
Så tack mina tonåringar, ni som sagt:
-Ååååå gir vad du tjatar mamma, jag SKA packa och rensa, det är ju JÄTTELÅNG tid kvar tills vi ska flytta. Jag kan väl inte packa ned saker jag inte använt de senaste 10 åren redan NU!?!
Nej det kanske du inte kunde men NU ÄR DET FÖR SENT! Och du kommer låta någon annan göra det.
TACK SOM FAN FÖR ALLT HÖRRNI! Det känns skitbra.
Anna