Hej alla läskunniga! Det är jag igen, Tylla. Jag har återigen några klagomål. Den här familjen passar inte mig! Och då menar jag verkligen PASSAR inte på mig. För idag är jag magsjuk. Och vet ni vad??? Jag fick ligga i min egen avföring och sova hur länge som helst. Det är som om man var 80+ och låg på hemmet! Byte var fjärde timme eller något! Och det är ännu värre än så, jag kräktes över hela min klänning och ingen, alltså INGEN märkte det på en jättelång stund. När mamman till sist såg att jag var kletig och stank av min egen uppkastning blev det fart på henne, det kan jag ge henne men det handlade mest om att få in mig i duschen, inte en kram, ingen kärlek. Torftigt!!!
Fortsätter det så här ska jag ta reda på hur man når larmcentralen. Jag har hört att mu bä dubbelkvack dubbelkvack skulle funka men det är bara ljug. De äldre syskonen yrar något om 112…det ska vi prova så fort människan släpper sin nya telefån. Det är allt jag har att säga faktiskt.
HEJ DÅ!
Hej kära läsare!
Idag vabbar jag. Vi har sjukstuga. Maken är ju sedan tidigare däckad men inatt blev Tylla sjuk. Jag var precis färdig att åka till jobbet när jag öppnade dörren in till rummet där Tylla och maken sover…..det skulle jag aldrig ha gjort. Stanken! Jag trodde jag skulle kräkas själv. Under natten hade det blivit diarré utan att den vuxne vid dotterns sida märkt något…Han drog då historien om grodan som inte hoppar ur kastrullen när han kokas för att vattnet var kallt när han kastades i. Om vattnet kokat från början så hade den ju såklart hoppat ur direkt. Hmmmm, jo det är sant att luktsinnet funkar så, det adapterar sig men så himla långsamt tror jag nog inte att den här bajjan kom. Det kändes mer explosionsartat av lakanet att döma.
Jag bytte på T, fixade frukost och försökte nå alla instanser som ska nås vid sjukdom/vab, inte mindre än fem olika faktiskt. Killarna får givetvis också vara hemma för att inte smitta andra. Det verkar som om det blir vab veckan ut för mig. Kanske jag själv blir sjuk, hoppas inte för kräkas är det vidrigaste jag vet, därefter kommer att föda barn…eller tvärt om faktiskt.
Killarna är helt vilda, det är ständiga bråk och upptåg. Av de galnare slagen och man hinner knappt med sjuklingen….helt plötsligt vid lunch hade hon kräkts utan att jag märkte det och det fick bli en tur in i duschen, hon älskar att duscha så det gillade hon. Men jag hoppas hon snart blir frisk och att killarna inte blir sjuka för då vet jag inte om jag kanske måste ta en sista minutenresa till Långtbortistan för att meditera och finna mig själv…För just nu känner jag mig lite borttappad. Precis när allt skulle börja ordna sig…
