Efter att ha varit student (alltså gått i skolan på något sätt i över 22 år i olika former och olika grad av engagemang har jag bildat mig en uppfattning av vad jag tycker att en god lärare är.
Jag behöver en påläst och engagerad lärare som entusiasmerar och VILL lära ut. Att bara brinna för sitt område räcker inte, då kan en föreläsning som präglas av nördig kunskap om en viss signalsubstans tråka ut en till självmordets gräns på under tio minuter. En person som inleder med att säga ”jag gillar inta att undervisa men jag måste för att få forska” den personen når heller inte mig (eller någon annan som inte brinner för samma område).
Jag tänker mig att jag, om/när jag är i en position att lära ut något (utöver den student jag nu handleder vill säga) kan förmedla hur roligt mitt område är och verkligen DELA med mig av mina omfattande kunskaper och erfarenheter. Nu är det väl inte så sannolikt att jag någonsin kommer undervisa i någon större utsträckning men i den mån jag får en adept att stödja, då vill jag att de ska känna sig välkomna med även de mest ”korkade” frågorna. Utan att fråga lär man sig inget utöver det man kan läsa sig till. Och man får då en persons kunskap och ffa erfarenhet till livs. Jag tänker mig att jag skulle kunna få den här frågan:
– Tycker du att jag ska ge Haldol eller något annat? (vetgirig yngre kollega som jag hoppas få samarbeta med i framtiden inom mitt spännande fält).
– Jag har inte så mycket erfarenhet av Haldol, jag föredrar Olanzapin. Men man kan säga att Haldol är ett säkert preparat pga att det funnits och använts så länge. Man ska vara försiktig med den till äldre för den skadar hjärnan. Men bestäm själv både och går bra och det finns andra antipsykotiska preparat som man kan testa. Man kan testa Klozapin också, det har jag hört kan vara bra för denna typ av tillstånd. Känner du att det var ett OK svar?
-O tack du store mästare, jag känner mig stärkt av detta svar och återkommer snart för nästa dumma fråga. (Häpen och tacksam student som nu känner att jag bjuder på min kunskap, som inte känner sig idiotförklarad och som också insett att det finns fler sätt att angripa ett problem på samt att jag inte har något behov av att framstå som bättre än andra och trycka ned de som är i beroendeställning).
Jag gillar att få ta del av en lärares resonemang. Inte bara få svaret. Det blir lättare för mig att förstå då.
När det gäller mina lärare har jag inte så många favoriter, jag minns Ulla Adelöw från mellanstadiet som en stjärna och sen är det nog ganska tunt. Jo Tommy Åsberg som var historielärare var mycket inspirerande.