Hur man INTE blir utmattad – en makes bekännelser

Hej! Nu är det JAG som har ordet, Maken i den här familjen, han som alltid blir uthängd med strumpor o dyl. Jag har inte riktigt kommit igång med min motblogg (av förklarliga skäl!) så jag lånar hustruns sida för att jämna ut ställningen lite. Hon kan ju inte stå helt oemotsagd!

För det första vill jag återigen poängtera att hon ”lögnar på mig” som min sexårige son skulle sagt, ljuger alltså, förtal skulle man kunna säga. Hon har rätt i vissa delar….jag sprider ut mig men det har sina randiga skäl (ni fattar va? Randiga…som de flesta av mina strumpor). Hon är som en batteridriven kanin den där människan när det gäller att gnälla på mig, plocka skräp, klaga på sin rygg, tvätten, halvårliga däckbyten, återvinning mm mm. Jag har ju sagt att jag ska göra det! VARFÖR gör hon det innan jag hinner? Då får man väl skylla sig själv ELLER? Och jag måste säga att mest energi lägger hon på att klaga på mig, använde hon all den kraften till att faktiskt STÄDA, ja då skulle det ju vara rent här….vad är hennes problem???

Men OK, hon jobbar heltid och har längre resväg och ryggen, bla bla bla. Hon är ju som jag påpekat tidigare BÄTTRE på allt detta och ffa hon STÖR sig på saker som jag inte alls blir upprörd av. Och det ÄR bevisat att lite smuts i hörnen inte är dödligt om vi nu ska dra lite evidens som hon ju gillar. Hon vet verkligen hur hon ska vrida och vända saker till sin fördel men på den här punkten har jag trumfkortet.

Hon hade någon form av psykbryt imorse på barnen tydligen som slutade med att alla sätt att använda nätet/mobilen osv raderades ut. Tydligen ett steg mot ett mer analogt liv….sååååå jävla stenålders alltså. Jag borde ha vetat bättre än att fria till en dinosaurie! Nu står jag här…..utan min uppkoppling (tro hon!). 

Jag drar ett jäkla tungt lass här hemma alltså, jag fick laga mat OCH sysselsätta barnen innan hon dök upp vid kvart i sju och förväntade sig VARM MAT!!! Vilka krav alltså, hon ska väl vara glad att jag ätit själv liksom!

Jag har för övrigt några tips till alla er som upplever er utmattade och håller era respektive som delvis ansvariga, sluta med det! Det är ert eget fel ju! Om ni inte vill handla, tvätta städa och laga mat, skaffa er en hushållerska, skitlätt, så har jag ju löst det hela. Om hon (för jag skulle aldrig vilja ha en annan yngre man i huset) dessutom är snygg och lite GLAD så skulle det ju bara vara trevligt!

Nä, jag ska börja blogga jag med, det får vara nog nu. Om HON får blogga (använda nätet) får väl jag också det om  jag inte får pilla på mobilen ens på mina toabesök/nattningar/övrig tid jag är fri. Jag ska bara fundera ut ett bra namn…..Revenge of the….Hunkyhubby eller något. 

Ha re!

OMG, idag alltså! Jag skulle ha en lite härlig morgon med barnen och göra så att de fick en kortare dag. Det slog bakut kan man säga. De två pojkarna var i princip okontaktbara och jag nästan grät när jag stod där och försökte göra mig hörd i ljudet av Minecraft och allsköns youtubebrus. Den enda som faktiskt skötte sig var Tylla, henne kan man fortfarande avleda lätt och lura att göra som man vill. Hon var den som drabbades hårdast tror jag av mitt utbrott tyvärr, hon blev jätteledsen och vägrade sedan att gå ur bilen vid förskolan….riktigt asvidrig mamma är jag ibland. Klassiskt exempel på när man får ligga som man bäddat och att kollektiv bestraffning är URDÅLIGT och skulle förbjudas.

Men hon blev glad rätt snabbt och jag kunde åka iväg med killarna. Jag ägnade lång tid till att säga farväl och båda var glada när jag gick. Mammans hjärta dock i tre till sex delar. Jag hatar verkligen mitt dåliga sätt att hantera detta stressiga och galna liv emellanåt. Och jag hatar Ipads. Jag ogillar Facebook och satans Youtube. Jag gillar nog inte rörliga bilder helt enkelt……hm. Jag har gjort fel alltså…som vanligt. Jag klarar inte att begränsa och hålla emot. Jag är för trött helt enkelt. För det är onekligen skönt ibland när barnen försjunker i något och man inte behöver avvärja bråk eller sysselsätta dem men det har en avigsida helt klart och nu har jag förbjudit allt sådant ett tag. Jag staplade alla manicker på hög och tänkte gömma dem. Men fegade ur i sista stund för jag tänkte att kanske vi skulle ta en ”familjediskussion” kring detta…man vill ju inte vara Stalin -ish.

Men jag har koll på mitt beroende, jag har nämligen för lite tid till det och jag lever oftast som jag lär, jag jobbar på det och om jag är med barnen försöker jag verkligen lägga ifrån mig mobilen. Det är bara det att man har den till ALLT och då blir man bunden. Jag ska nog sluta läsa mail i den och göra det från datorns bara. Det är ändå så svårt att skriva på de där pyttiga tangenterna numera, ingen ordbok heller….

Maken smyginternettar, jo så är det. Jag ser honom, jag bevakar honom. När han lägger barn ligger han EXTRA LÄNGE och kikar jag genom nyckelhålet ser jag att han ligger och tittar på saker. Ibland går han omkring med en hörlur i…då vet jag att han är någon annanstans mentalt, var det nu kan vara?!? Och så tar han extralånga WC-sessioner….tror han jag är korkad eller? Jag har länge funderat på en app. En som mäter tid man dödar mha sin smartphone. Alltså ICKEKONSTRUKTIVT surfande etc. För maken hävdar att jag håller på MER!?! Han har verkligen ingen koll alls, jag gör ju VIKTIGA saker! Mailar affärskontakter, surrar men mina BARN osv. Jag ser inte videos på fyllon som polisen filmar på vägar i USA och sådan skit. Jag för oss ju framåt!! FRAMÅT!!!!! Mot mitt genombrott liksom, fattar han inte det?

Sen har nya året inte alls förändrat honom, inga strumpor upplockade än, skräpet han skulle plocka undan inför nyårsmiddagen ligger där det låg i september osv. Mycket tröttande, man skulle ha en städrobot. En man inte behövde tjata på….varför får man inte bara en sådan när man gifter sig? ALLA som gifter sig borde få en städrobot av staten för att förhindra skilsmässor, sjukskrivning och förtida död genom strumpkvävning.

Så, nu orkar jag inte mer text, inte ni heller. Jag fokuserar på bilderna, de talar väl nästan för sig själva?!?