Med risk för att nu förpassa mig själv och bloggen till Gustavianum gör jag nu ett uttalande som suttit låååååångt in. Jag HATAR svensk rap. Det är för mig helt obegriplig. Jag gillade rap när den kom, jo jag var med då men på något sätt är rap för mig så starkt förknippad med USA att jag inte kan ta annan rap på allvar. Jag tycker heller inte om glorifierandet av den livstil som ofta förekommer i rapen. Snabba dyra bilar, ännu snabbare brudar, kriminalitet och bling bling. Precis när jag hörde rap på kulturradion i P1 hör jag då att den här fd kriminelle nyligen dömde amerikanska rapparen ska komma tillbaka för att uppträda här……herregud. Like a fly to the light eller shit.
Nej, jag måste tyvärr säga; det var bättre förr.
Nu tar jag helg, det blir TACO och jag ska stoppa en lime i min ICA-köpta Coronaöl och vara så jävla mexikansk jag bara kan utan sombrero eller unibrow.
Imorgon ska jag vara expert på Allt för hälsanmässan, kom dit vetja!