Sex dagar har jag arbetat i rad. Idag skulle jag vila. Innan sju väcktes jag av min inbyggda larmklocka, ryggen. Den har varit extra dålig senaste två dagarna, efter sjukgymnastbesöket. Jag väljer att tolka det som framsteg snarare än bakslag, foten i kläm? jajamensan liksom. Och nu tvångsligger jag i sängen, jag gör det för att jag banne mig inte ska gå upp. De tre små är vakna och roar sig på varsitt håll, maken ser någon serie vid min sida här. Två av barnen stör INTE alls men Edgar….min lille ljudmarodör, han LÅTER SÅ MYCKET! Han går omkring med sina små figurer och legoskepp och gör ljudeffekter. Det är som att sitta på läktaren på Le Mans UTAN öronproppar! Herregud, varför måste han göra det? Blir han inte trött själv? Eller hes? Jag orkar inte ens säga till, jag har gjort det i flera år men han kan inte leka utan ljudeffekter tydligen….som min bror säger mamma. Blodssynd.
Idag ska vi på galej, vid tre, lagom tid. Efter 19 är jag en zombie. Jag orkar inte vara vaken på ett trevligt sätt efter 20.
Ni får nog bilder senare, jag hoppas det. eller är det fel? kanske jag INTE ska fota mat och omgivning i ett dygn? Det kanske är det nya svarta?
Ha en vilsam dag!
A
Anna
Ännu ett kort, men innehålsrikt inlägg.
Jag gillar dina bilder och får dem både här och på Facebook.
Snart är alla helger slut.
Jag själv mår bättre än på länge (peppar– ta i trä).
Jag har nu genomför en vecka med 4 x 5mg kortison. Har fått två nya tabletter också, en för blodsocker och en för skelettet.
Slut på läkarrapporten
Lennart
Men vad skönt att du mår bättre!! Sådant gläder en läkare!!!
A
Ha en bra dag, ryggen till trots. Vi ska också på utflykt kl 15, för vår del blir det Nötknäpparen på Operan 🙂
Å, jag åkte ju förbi Operan och såg rörliga bilder från Nötknäpparen, berätta hur den var, såg fantastiskt ut!
A