Backhorvan

Min älskade dotter är på vift i Centralamerika. Hon lägger inte upp bilder på sig själv men det gör hennes vänner…..Här en snodd bild. Jag blir grön av avundsjuka. Hon går på surfakademi….I wish!

Jaha, tillbaka till verkligheten då. Semester är ju ljuvligt, även om det är sträng kyla och bilen inte startar under -22. Lite puls får man av det men det lugnar sig alltid. Man kan stressa över så mycket saker i världen och just nu känner jag att det INTE är vad jag och familjen behöver. Jag behöver ha semester oftare och längre. Det spelar liksom ingen roll hur kul det är med patienter….jag torvs bäst med semester ändå och dagar fyllda med roliga (om än gräsligt ansträngande) aktiviteter.

Jävla skitapp tänkte jag idag. man ska först hitta asdyr parkering i Kringelstaden, sen hitta parkeringen i appen och så plötsligt funkar den inte och jag måste oroa mig halva dagen för att få 700kr i böter.

Sen jag kom tillbaka till jobbet har jag noterat lite nya stressorer. En är parkering och parkeringsappen….En annan är huruvida jag kommer komma fram och tillbaka på den lilla gnutta bensin jag hade i tanken och sist men inte minst insikten om att blotta tanken på stress stressar mig.

Jag har läst lite om hur man stressar av och helt ärligt blir jag lite arg. Den som skrev allt detta måste se framför sig en människa som är helt utan yttre belastning. Övningarna som föreslås framstår för mig som löjliga. Hur får dig den här eller den där musiken dig att känna? Tänk på något utan värdering….sååååå satans ansträngande. För mig finns bara en sak, ensamhet, natur och noll krav. Sen är jag på banan igen. Behöva tänka på hurdan relation jag vill ha med min make, mina barn, föräldrar och arbetskamrater? Jag vill att alla bara är normala och gör det som förväntas av dem tack. Inga krumbukter, bara vara helt vanliga.

När jag skulle tvätta händerna och sprita mig igår upptäckte jag detta. Jag fattade ingenting, hur kan ett så stort blåmärke uppstå utan att man märker det? Jag tänkte att det var när jag åkte utförs…men kom sen på att maken kittlat mig (han älskar när jag skrattar hysteriskt och vrider mig) och där har vi nog svaret. Vi är lättblödare jag och mamma, får värsta hematomen för minsta lilla. En gång svimmade jag på en toalett och hade en bläcka i säkert 4 veckor. Alla tittade på mig som om jag hade blivit slagen. Det var en märklig känsla faktiskt att känna folks medlidande utan att man behövde den.

Jag läser samtidigt en bok jag fått av min mor (hon ser det som sin uppgift att bilda mig psykiatriskt varför hon köper in olika böcker i ämnet som hon finner intressanta. det lustiga är ju att jag har noll tid att läsa dem på så det stressar mig liiiiite) på den korta färjeturen hem och åter var dag. Den handlar om psykopater. Dvs de som lider av en antisocial personlighetsstörning. Väldigt intressant och otäckt. Personer som bokstavligen går över lik för sin egen vinnings skull och saknar empati för alla.

Om sex till åtta veckor kanske jag är klar med den och då ska jag fortsätta med nästa bok i psykiatrins tecken.

I veckan har jag upprörts över C som utser vad som verkar vara shariaförespråkare till nämndemän…där rök deras chans att få min röst för eviga tider. Jag upprörs nu som alltid över Syrienfrågan men tänker att alla oroshärdar i världen inte kan stressa mig nu för tydligen är det mindre tjafs i världen nu än någonsin i historien så vi ska alla vara lugna och glada för det….(?). Akilov orkar jag inte följa…hoppas han kan avtjäna sitt straff i sitt hemland, vi behöver inte försörja ännu en galning tack, skattepengar i sjön tänker jag i ett land där ganska många samhällsfunktioner rustas ned trots att man högljutt hävdar att vi är bäst i världen på ALLT!

Min lille sömnmarodör, Edgar. Inte en natt senaste åren har jag fått sova ostört. Han kommer in kring midnatt. Ibland märker jag inget men nu har även Tylla börjat tränga ner sig och då vaknar jag ofta av att håret sitter fast under en unge och att båda armarna är avdomnade. Har jag extra otur lägger sig katten på min mage….lagd mamma ligger lite. Här har katten valt att sova med Edgar, bra val. Och där ligger Emilboken som jag läst för alla mina barn och sugs in mer och mer i varje gång. Den ungen måste ha haft ADHD tänker jag. Ikväll var det auktionen där han ropade in en vanvettig sammitask.

Men jag ska inte gnälla bara, jag gläds över att barnen kan skida nu och ikväll läste jag Emil i lönneberga för barnen långt efter att de somnat, jag älskar att läsa med inlevelse för dem. Småländska som min mormor talade….och att förklara vad en fingerborg är och så vidare. Jag ser det som allmänbildning.

Jag tänkte ju skriva något om kvinnor i medlinssituationer och i allmänhet men jag är helt enkelt för trött och mina spridda tankar får inte ihop en bra slutkläm så jag väntar lite med det. det är synd att läcka ut energin innan den koncentrerats bra så vi får vänta på vad för brilliant spaning jag kan klämma ur mig. Kanske till söndag…..jag ska på kalas på lördag och dessförinnan brainstorma på ett golv i city någonstans. Fortsättning följer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *