Omnipotensens högborg

IMG_7854

Idag blev vi hotade med byggstopp från kommunen. De hade inte fått namn på alla de som ska utföra de olika momenten. Vi skyndade att skriva namn på alla rader och om vi ändrar…då får vi ge kommunen 1500 kronor per namn. Ocker skulle jag kalla det. Men kommunen som är i MEDBORGARNAS tjänst ska ha in sina pengar, fråm just MEDBORGARNA. Nästa gång de låter doktor Anna vänta i 30 minuter efter den bokade tiden ska jag skicka en räkning. Landstingstaxan för en läkare…vad kan den ligga på? Ett intyg kostar iallafall 1500kr….för en sjuk medborgare.

Oj, oj, oj. Jag skrev just det mest uppblåsta och pretentiösa utkastet på mycket länge. Jag besparar er det. Jag fick hybris faktiskt. det beror på att jag på nya jobbet har fått så mycket positiva omdömen av mina patienter att jag tänkte bilda egen psykoterapiskola. Och vem vet, blir jag någonsin färdig specialist kanske just detta är mitt kall. Danderyds sjukhus AT-nämnd kommer att avgöra min framtid någon gång i oktober. Vi håller andan tills dess.

Om jag inte får bli psykiater, eller hudläkare som är mitt sistahandsval, ska jag ändå slå mig in i terapibranschen, fast under annan flagg. Då ska jag grunda ett arbetsträningscenter/butik/café i högsta klass. Jag ska se till att ta över hela Sverige med mina kunskaper i det mesta, och bästa.

Människor ska få lära sig verkliga saker, jag ska i detalj styra produktionen, inreda lokalerna och det ska gå med VINST så att pengarna kan återinvesteras i verksamheten och ge de anställda en bra lön (ni hör varför mina släktingar tror att jag är kommunist va?).

Idag skriver jag bara, inget arbete. Ryggskottet kom verkligen som ett skott där jag låg i ekskogen under en rosenbuske och plockade kantareller till dagens middag. Lille Edgar var med, han hittade alla kantareller och sedan fick jag försöka hålla honom från att trampa ned desamma. Maken vinkade på avstånd strax efter skottet och jag vrålade att han måste komma och hjälpa mig hem. Jag var fast i vinkelhaken kan man säga.

 

IMG_7846

S:t Birgitta kurka i Nockeby. Jag har länge spanat på den från bron. Nu har jag besökt den. Jag blev lite besviken faktiskt. Ingen stämning alls där. Dessutom trodde jag att det var ett kloster. det ska ligga ett sådant här i närheten….

 

IMG_7848

Inte så snyggt faktiskt. Såg lite ut som om en antropolog hade kladdat i taket…..man hade kunnat göra mer med ljuset tycker jag.

Väl hemma rensade jag med stor möda och en på tok för vass kniv all svamp ihop med killarna (man kan ju inte lägga sig ned och vila vet ni…).

Maten var förberedd och vi åt hemmarullade köttbullar och makaroner som översatt till svenska heter präststrypare…tydligen var italienska präster begivna på dessa och så fattiga att då de blev bjudna på detta av församlingen ät de tills de kvävdes. Låter misstänkt tycker jag…

Jag löd till slut min familj och bäddade ner mig i sängen. Jag tog alla värktabletter och antiflogistika jag kunde och tuppade av. När jag vaknade i morse med kläderna och två ben från olika barn över mig och en snusande man tätt intill var jag helt stel. Maken fick dra upp mig och så stapplade jag till kaffekokaren. De sista paraflexen gav jag en väninna som hade ryggskott för en månad sedan så det fick bli alvedon, en kvarglömd Stesolid från en ambulansfärd i samma ärende och en Alvedon forte. Hjälpte inte ett smack. Jag tror heroin hade varit bättre men sånt har jag inte hemma..

Allt eftersom dagen har lidit (med mig) har jag mjukats upp en aning. Då har jag tagit tag i disk, tvätt och matlagning (de förbenade kantarellerna bland annat) varje gång har resultatet blivit ökade smärtor. Så nu skriver jag, nada mas.

 

IMG_7852

Först skriva, sen vätskekontroll och sen sticka in i det sista. Trupperna beräknas storma fästningen halv fem.

 

Solen behagar iallafall skina och nu innan familjen kommer ska jag halvligga i vilstolen, så jag orkar med dem och min rygg fram till natten.

Jag hoppas jag är kry imorgon för jag bara måste till jobbet, av flera anledningar. En mycket uppskattad medarbetare slutar och jag har patienter att ta hand om. Wish me luck!

 

IMG_7847

Att bli 70 år på 1300-talet är ju en bedrift i sig. Sjappa till Rom alltså och lämna alla barnen hemma…..

 

Funny girl

 

IMG_7723

Renfana tror jag, Boel, du vet väl? Och sen mer tistlar. Blå-gult dagen till ära!

Idag har jag varit mamma i 18 år. Min lilla unge föddes blå och livlös samma dag som jag och hennes pappa flyttade in i trädgårdsmästarvillan från 1912. Flytta och föda barn på samma dag!?! Hur i hela friden vi fick till det har jag ingen aning om, jag brukar gilla att planera men att hon skulle komma 18 dagar för sent, det var ju inte lätt att veta. Jag hann i alla fall bära en hel del kartonger innan det var dags.

De första veckorna i hennes liv satte sina spår i min kropp. Hon ville inte sova, äta däremot det ville hon gärna. Jag gick ned 28 kilo fram till Lucia….många andra mammor tittade på mig och tänkte nog att jag var lite annorlunda. Jag var inte med i någon mammagrupp, jag gick inga ”trevlighetspromenader” som avslutades med fika. Jag gick med paniken i blick och skyndade mig hem för att renovera på huset den lilla lilla stund min sötnos behagade sova.

 

IMG_7719

Min egenkomponerade bukett till dottern, som hon fick redan igår. Fira på en måndag passade illa.

 

IMG_7720

Här kan de väl vara fem och tre kanske? I klänningar jag köpte på NK-barn. De var så ljuvliga!

 

 

Nu är hon vuxen. Jag känner knappt igen henne….hon ser ut som jag får jag höra. Det ser jag inte. Hon ser ut som sig själv. Feminist blev hon också…hur gick det till?

Mina två äldsta döttrar tror att jag är kommunist-feminist. HUR är DET möjligt? Pappa tror detsamma. Jag är konservativ hävdar jag med en dåres envishet. Gillar inte etiketter förresten. Jag är JAG och jag väljer det bästa av alla världar.

Men lilla F, som arbetar idag. Hon har fått intre mindre än fyra jobberbjudanden denna sommar. Och får beröm. Hennes arbetsledare uppvaktade henne med dessert och tänt ljus på lunchen när jag var där. Det var mycket rörande för en gammal (eller jag menar…ung) mamma. Hon ska vara mambo ett tag till, det är bra tycker jag. 18 år är ingen ålder ändå…man kan inte allt fast man tror det. Jag trodde verkligen det. Sen började det komma räkningar. Vad gör man med dem? Hur länge håller mjölk? Varför möglar bröd osv osv. Att bo ensam är ingen lek.

Höstterminen närmar sig och hon ska läsa filosofi och matematik. DET är verkligen inte mina gener, efternamnet till trots. Jag är en ”doer”, hands on, inget abstrakt alls tack. Hennes far har siffror i skallen, jobbar med pengar. Men det gör ju jag med för all del, jag gör AV med pengar. På bra saker, fyndar. Hela tiden. Särskilt idag då F jobbar på Röda Korset och Inez på Stadsmissionen.

18 år av moderskap. Jag har fått lära mig av mina barn att jag är pinsam, skiljer ut mig från de flesta andra, är jobbig, tjatig och stenålders. För mig är det som komplimanger.

Men de verkar ändå suga åt sig lite av mitt ”bästa”. Det räcker för mig.

 

FullSizeRender

Jag hittade en underbar kappa i grönt ylletyg på Stadsmissionen idag, där ena dottern arbetar. Den satt perfekt, eller liiiite trång över ryggen. Jag försökte få båda döttrarna att prova och jag lovade köpa om den passade. 2500kr kan låta mycket för en gammal kappa, men vet ni vad snygg den var!!!!

 

Idag hörde jag Åsa Jinder på Sommar. Hon talade om att hon inte visat sina rädslor för sina barn, att hon skulle lära dem vara starka. Hon ångrade det.

Jag gnäller nog en del inför barnen. Om huvudvärk, stress, den värkande ryggen men nästan aldrig tror jag att jag pratat om mina rädslor.

Mina rädslor Kära barn, och särskilt Fanny då som är på väg ut i livet med full fart nu är: Att ni inte ska hitta någon att älska, någon som älskar er och tar hand om er tillbaka.

Jag är rädd att ni inte ska få barn, varför vet jag ej, jag är ju fertil för tre så kanske ni också borde vara det, men ändå. Man vet aldrig.  Men blir det så så blir det. Det finns så mycket barn i världen som behöver tas om hand.

Jag är rädd att ni väljer fel yrke och sen sitter där och undrar vad katten meningen med livet är.

Jag är rädd att ni flyttar långt bort, så jag inte kan svisha förbi när ni minst anar det och kolla att ni har mat i kylen och städat i vrårna.

Jag är rädd för att ni blir sjuka eller råkar ut för olyckor. Jag rädd för precis allt otäckt som kan hända en människa ska hända er.

Så även om jag kanske inte berättar att jag ständigt oroar mig för er, mina barn, så handlar en mammas liv egentligen BARA om oro över avkomman. Kanske det blir ännu värre när alla flyttat ut och man har noll koll???

MEN, jag litar på er. Ni är kloka, jag hoppas jag och er pappa lärt er det ni behöver kunna och att ni avstår från de värsta dumheterna (några har jag själv gjort dessvärre) och bara seglar vidare i livet så lyckliga som möjligt. Går ni på grund ska jag ro ut och hämta er. Och minst en gång i veckan MÅSTE ni komma och äta hos mig, gärna sova över också i era rum. För jag bygger för er, familjen, så att vi kan umgås resten av livet. Då ska jag vara mindre stressad, mindre öm i ryggen och mycket mycket gladare.

Jag älskar dig Fanny! Grattis!

FullSizeRender_2

Uppvaktad på jobbet. Panna cotta minsann! Kolla in fina duken! Make a wish!

FullSizeRender_3

Nu är jag väl pinsam som lägger upp den här bilden också….

FullSizeRender_1

En kopp vanligt kaffe, en gudomlig citronmarängpaj i fiket på Röda korset. Här kan man få en riktigt fin lunch för småpengar. Jag tog den bästa räkmackan på mycket länge för 55 kronor (extra bonus var att dottern gjort den) och detta efter för under hundringen. Östgötagatan 63 är adressen, spring dit!!!!

FullSizeRender_4

Här är hon! In action. Puss älskade dotter jag är så stolt över dig, inte förvånad, mer vad var det jag sade!;)

FullSizeRender

Sen när du kommer hem gumman ligger det ett paket och väntar. Jag vet, du har redan fått och du behöver ingenting men den liksom talade till mig…;) Puss igen! Och för alla andra som orkat med allt mammigt slisk här. Åhléns sommarrea är väl värd ett besök. Jag handlade fina barnkläder både till nu och nästa sommar, sängkläder, och en fin svampkniv!

 

När jag ändå är uppkopplad…

Annas budord:

1) Du skall ICKE föra in saker, mat eller barn i bilen utan att sedan ta dem därifrån. (Framförs i mässande ton nota bene).

2) Du skall ICKE handla saker på sommarrean bara för att det är billigt. (Det är nämligen billigt för att det är saker ingen vill ha).

3) Du skall ICKE skaffa dig fler barn än du kan lägga själv…..(hjälp vad många barnlösa vi skulle få!)

4) Du skall ICKE låta disken stå över natten i ett trångt kök som är myrinvaderat.

5) Du skall ICKE hoppas på sol i Sverige och avstå att boka en resa till varmt land.

6) Du skall ICKE ge dig in på att skriva ned budord om du inte har tio saker du vill förmedla å det skarpaste, det kan få dig att se fånig och oseriös ut.

7) I det fall du ICKE har tio saker du vill varna för i dina budord kan du göra ett lappkast och använda ordet bör eller uppmuntrande tillrop..

8) Du skall sola dig varje sekund du kan om du är bosatt i Sverige, man vet aldrig när regnet kommer.

9) ………äh, vaffan. Tänk själva!

 

Tack för ordet. Budordet då…å man ska sluta i tid….

Bits and pieces

IMG_7497

På grund av otekniskhet har jag jag ännu ej lärt mig hur jag hämtar bilder från iPhoto till bloggen. Därför bjuder jag här på de enda två kort jag har i mobilen (tankade ned alla kort i morse till datorn). Jag testar en för dyr kappa, som jag tyckte dottern skulle ha. #sommarreameningetvärtattköpa

 

Ni som läste igår inser nu att jag publicerat inläggen i omvänd ordning. Så kan det gå när man har semester och småbarn…det blir kaos. Men hur som helst, här kommer föregående inlägg:;)

 Jag lyssnar sällan på sommarpratarna. Jag gjorde det lite sporadiskt tidigare men jag har inte tiden och helt ärligt vet jag inte vilka de flesta är. Jag gillade några lite extra, faktiskt Carl Bildt och han som tecknar…vad katten heter karln? Jag kommer kanske på det senare men ni vet han som ”är” ett djur som super lite för mycket och är sarkastisk. Jag har hört Levengood också typ 2007 men det är ofta samma visa. Anja Persson var oväntat bra och han Fuglesang. Var det förra året som någon galen feministsocialist snackade om att i princip göra om den Kinesiska kulturrevolutionen? Då fick jag stänga av, det var för dumt och aggressivt. Ibland gör folk som bekant riktigt illa ifrån sig i etern. Åsa Romson är ju ett bra exempel på det. Kanske hon snart får sommarprata? Det skulle vara mycket intressant. Kanske Filip och Fredrik kunde köra sin gamla grej, SM i nazireferens? Undrar hur hon skulle lyckas där…?

Men gud vad jag babblar! Jag har tappat min telefon någonstans i röran, den jag har mina ”anteckningar” i…så jag söker här i minnet medan jag skriver.

Jo. Igår satt jag med ett av barnen på altanen (med infravärme på i den svenska sommarnatten). Hon hade varit på resa till ett koncentrationsläger (men inte i södra Tyskland) och ghettot i Polen. Hon berättade om sina upplevelser och plötsligt brast det för henne. Jag hade varnat för detta. Men hon hade varit bestämd. Hon skulle se med egna ögon. Själv hade jag aldrig orkat. 

Jag kramade och försökte hjälpa henne att hantera detta nya. Jag försökte trycka på att det var OK att inte frottera sig i hemskheter (alltså att som jag försöka att inte tänka på detta fruktansvärda) utan istället fokusera på att man aldrig ska blunda för när människor blir illa behandlade. Att bära med sig humaniteten i alla sammanhang och inte vika när det gäller. Det låter självklart och enkelt men det är det verkligen inte. 

Hon kunde inte förstå den stora grymheten som drabbade judarna (och andra). Och nej, den är ganska obegriplig, jag ville inte ens höra på allt hon hade att berätta. 

Jag drog en historia jag själv fått höra på Karro, i kursen medicinsk psykologi. Det var Åsa Nilsonne som berättade den tror jag; den om en helt vanlig person som successivt skolas till att bli torterare….Låter det galet? Ja, men sådan är människan. Vi är (inte alla men större delen av oss) enkla att manipulera för den som vet vad den gör. Beröm, fördelar och belöningar i kombination med att man avhumaniserar den ”andre” kan göra nästan vem som helst till ett monster. Hon förstod inte hur jag kunde försöka förklara hur någon otäcking skulle kunna ”ursäktas” med detta. Det var heller inte så att jag ville ta bort någon form av skuld, utan jag ville bara få henne att förstå att alla kanske inte var onda från början, de var enkla offer kanske som blev fartblinda….eller liknande. Jag tycker alltid att man ska försöka förstå varför saker händer nämligen, så man kan förhindra att de återupprepas. En del i detta är att utbilda människor. Då finns en större chans till kritiskt tänkande.

I dotterns skola gick fanns en tjej som under en lektion uttryckte att ”det var rätt åt judarna”, det som hände under andra världskriget, på grund av hur de beter sig i Palestina. Jag fick fnatt när jag hörde detta. Dottern hade medvetet undanhållit mig denna information, hon känner mig, så i efterhand blev jag skogstokig. Skolan hanterade detta på ett bra sätt, precis som den gjort varje gång när nedsättande saker sagts om barns härkomst eller etnicitet.

 Det är en vinglig balansgång att ha yttrandefrihet och samtidigt låta alla komma till tals. Det ser vi vi i media, big time just nu. Alla är inte lika inför tribunalen….man måste rätta sig i ledet och ha de rätta åsikterna. Jag hatar detta, det föder rädsla och då har vi ett riktigt problem på halsen. Vi måste kunna tala om allt MED varandra. Öppet samhälle, det är svaret på allt. När vi tystnar kan det gro i de smutsiga fogarna.

 

IMG_7500

Här gungar jag med lilla T. Idag har hon varit väldigt gnällig. Hon kanske känner på sig att mamman har sista semesterdagen imorgon och ger mig allt hon har, för att jag ska boka resa till solsäkert sandstrandsland nästa år…? Och jag vet att jag ser helt galen ut i håret, semester gör det mot mig….

 

Sommarprat

IMG_7466

Sist jag stickade strumpor var nog för 15 år sedan, då efter ett väldigt bra mönster, denna gång går det lite hur som helst men jag lär mig. Älskade garnet från Ullcentrum iallafall och de fyrkantiga stickorna. det är roligt att sticka även om det bli galet!

Jag hörde, som jag tidigare var inne på, en sommarpratare häromdagen. Det var en nunna. När jag listade ut det (det gick ganska fort, hon spelade sakral musik och talande med en mässande stämma) höll jag på att stänga av  direkt. Jag anser nämligen att man är lite galen om man,  1) tror på gud, 2) väljer bort familj för att bli ”Kristi brud” och 3) väljer att bo med bara kvinnor och lägga ifrån sig alla personliga ägodelar för att bara tjäna gud….(sen finns det hel hel drös andra anledningar också men jag ska inte upprepa mig, ni vet vad jag tycker).

Men jag fortsatte lyssna. det handlade nämligen om att ta hand om människor i nöd. Det slog an en ton i mig.

Jag har nämligen inte haft så mycket till övers för att de gömmer folk i kyrkor helt osorterat. Men när hon beskrev det där mötet, när någon ringer på ens dörr och ber om hjälp. Hur kan man avstå? Jag har som vana att försöka hjälpa så mycket jag kan när någon ber om det. Vi har talat om att ta emot behövande barn här hemma senare, när våra är utflugna…nu skulle det sannolikt inte vara en bra idé för någon.

Men som nunna, utan egna barn att värna, utan egna saker som kan bli stulna och med hjälp av högre makter…då kanske det är helt okomplicerat att släppa en total främling över tröskeln?

Jag skulle tro det. Tänk vad häftigt, att bara vara GOD! Lite så som jag får vara på jobbet, alltid vara patientens advokat, hurdana de än är, vad de än har gjort (inte om de begått grova brott då såklart, då måste man anmäla).

Hon pratade på med en entonig röst, hon läste innantill det kunde man höra, det handlade om musik, kallelser och så om detta att göra något som man är helt övertygad om är rätt. Jag är övertygad om att jag gör rätt, alltid. Jag är sträng mot mig själv där. Inget fusk, inga lögner (jo, vita, som gör att man fortfarande har vänner kvar) och jag håller mig inom lagens råmärken (jo, jag kör för fort ibland men då är det rätt att göra det…dvs fri sikt, bra väg, jag har bråttom och en hel andra massa skäl som jag intalar mig själv är starka nog för att just lilla jag ska få köra liiiiite fortare än man får). Djurrättsaktivister anser sig göra rätt. Väldigt många anser sig göra rätt….många av dem har helt fel. Men det är ju bekvämt att känna att man är felfri.

Jag tänker iallafall att man ska leva så rätt man kan. Helt utan skuld kan man nog inte vara, om man inte är Miljöpartist….de verkar ju kunna komma undan med vad som helst nästan…

Avslutningsvis bjöd nunnan in allmänheten till Alsike kloster, snacka om att missionera, i SR!!! Men vad katten, kanske man skulle prova på klosterlivet. Heliga Birgitta tog ju den vägen, efter alla elva barnen eller hur många hon nu klämde ur sig. Då kanske klostret är enda räddningen?? Vi får se om jag nappar på den inviten, jag är ju inte rädd för hårt arbete iallafall, det ska gudarna veta. Och vara i stillhet, vem kan ogilla det?

Jag ska sluta lyssna på sommarpratarna helt. De ger mig så mycket konstiga idéer. Jag tänker att jag ska sommarprata istället. Jag kan berätta om mina hemskaste upplevelser, så kanske jag blir kvitt dem en gång för alla? Och några pinsamheter jag fortfarande gruvar mig över…en prutt vid fel tillfälle, en knuff som kunde gått överstyr och den där gången jag körde för fort över Tranebergsbron….

 

IMG_7459

Det visar sig vara otroligt svårt att nå 380 följare….men sen, då är det gräddfilen!

 

IMG_7490

Jag har märkt att det i ekbackarna häromkring växer kantareller…jag tar på min bistraste min i regnet med nya lappade korgen på armen. Jag äter dem inte själv utan gör ”fjantarellmackor” till make och barn. De vet att uppskatta detta på rätt sätt.

 

IMG_7487

Jag kan se glad ut också. Här försökte jag vila mig några sekunder…det tyckte maken var onödigt. Min otroligt retsamme make stoppar sina fingrar i min näsa…han är världens oseriösaste person på ledig tid. Som motvikt till yrkesrollen…

 

 

 

Hur mår de kungligas fötter egentligen?

Nu smäller kanske några av er av här…jag är ju republikan och allt. Kändissvängen är jag ju inte heller helt bekant och bekväm med men nu råkar jag följa en blogg som visade detta. Jag känner att jag är lite för dammig och måste uppdatera mig lite. Min första tanke, utöver den del dregel över supersnygga hår och en grå capekappa eller vad det var, blev AJ!!!

Herregud, varför så små skor? Jag inbillar mig att den kvinnan kunde få ett par handsydda som passade foten, eller?

 

t!

Först så här…Louboutins men de är ju för små! Tårna sticker ut galet mycket! Jo förstår ni jag känner till den här killens skor, röda sulor minsann. Lite hänger man med när man har tre tonårsbrudar hemma. Foto: Dpp USA / TT mycket kraftigt beskuren bild by the way.

 

Sen kom nästa bild (samma kvinna nya skor), asvackra men är det plåster?  Eller tape för att de ska glida på? Grynig bild pga skärmdump. Hur ont har dessa människor i fötterna egentligen? Jag har för länge sedan slutat klämma in mig i obekväma skor. Jag kan inte ha roligt om det värker någonstans. Vill bara gå hem då.

 

Skärmavbild 2015-03-23 kl. 15.58.50

Foto: Malte Christians / TT Även här har jag tagit bort mer än 90% av bilden…

 

 

 

Skärmavbild 2015-03-23 kl. 16.00.41

 

Känner du någon dansare? Då vet du hur smärtsamt det är att fladdra omkring på tåspetsarna som en fjäril. Jag älskar att se balett. Hur mycket voltaren och smärtis som än går åt. När man tittar närmare på tåspetsskor så ser man ju nästan hur dåligt utformade de är. Går det verkligen inte att göra dem lite bekvämare? Eller är det så att man måste lida pin om man ska vara riktigt fin?

 

God natt.

A

 

Ps. Jo, snodda bilder över hela linjen och om ni undrar vilka bloggar jag på allvar följer så är det bara två: Ebbas Blogg (där jag snott de två översta bilderna) och sedan Superquinnan som igår skickade blommor till mig, det värmde i hjärtat. Och gav hopp om hela världen faktiskt!

Jag vet att det är sliskigt men det blir en kram här också, trots att jag redan sagt god natt! D.s.

 

Gröna listan


Mina kladdiga anteckningar…


Senaste tre dagarna har jag ägnat all ledig tid åt att läsa UD:s rapporter om mänskliga rättigheter. Jag har tänkt göra det en längre tid men inte kommit till skott. Det var ett digert arbete och det kommer dröja länge innan jag gör något liknande…tror jag (jag har ju en benägenhet att ilskna till och då väcks en fantastisk kraft som gör att jag tar tag i saker).

Jag ville veta hur läget stod till i världens länder. Jag tänkte nämligen göra en Grön lista. En lista på länder dit det går att resa med gott samvete. Varför? Jo, för jag är politisk i allt jag gör (nästan). Jag är av den bestämda åsikten att man ska leva som man lär. Jag tror också  att den enda sanna guden är Mammon. (Hur tråkigt det än är).


Om man tror att det går att förändra världen tycker jag att man ska försöka göra just det. Även i det lilla. Pengar är en fantastisk drivkraft för förändring. Det ser jag även hos mina barn…

Man kan undvika att köpa/stödja dåliga saker. Danskt fläsk är ju många som undviker. När Frankrike sprängde kärnvapenladdningar i Stilla Havet hälldes vin på gatorna och man bojkottade fransk ost. Iran är isolerat och så vidare. 
Tycker man att ett odemokratiskt styre, sexturism och barnprostitution är dåligt? Ja då kan man låta bli att resa till Thailand och istället stödja spanjorerna i sin djupa ekonomiska kris. En kris som enligt bedömare är ett allvarligt hot mot freden i Europa nu när till exempel Putin är på frammarsch. Allt man gör räknas.

Precis när jag höll på som bäst med att läsa poppade detta upp i min Fb-feed….Det var väldigt nära att jag exploderade direkt men jag behärskade mig och plöjde igenom allt material som UD erbjöd.

http://magda.cafe.se/det-ar-sverige-som-behover-bistand/

Jag känner inte för att sitta i en solstol vid vattnet i ett land där jag vet att 70% av kvinnorna får utstå sexuellt våld/våld, barn blir uppfostrade med stryk och man förföljer och diskriminerar homosexuella. Jag kan också avstå från att köpa varor därifrån. Visst det kanske drabbar befolkningen det med men de är redan drabbade. De är inte säkra i sina hem. 


Jag inser att detta kan låta helt rabiat. Men helt ärligt blev jag chockad av det jag läste. Man tappar helt tron på mänskligheten faktiskt.  Jag tänkte för mig själv att det största tankefelet vi gör är att tro att vi är annat än djur.

En väldigt liten klick i världen lever under bra förhållanden. En miljard människor beräknas bo i Afrika, en miljard i Indien och ytterligare en Kina…inte så bra förhållanden för några bara där.
Stora delar av mänskligheten har väldigt långt att vandra för att uppnå någon form av trygg tillvaro. I många av världens länder är som sagt mellan 30- 70 % av kvinnorna offer för våld både hemma och i resten av samhället. Våldtäkter anmäls ej av rädsla för stigmatisering. I vissa länder anses ett giftermål med offret raderar ut saken. Skilsmässor är svåra att få till stånd för kvinnor ibland måste då hemgiften betalas tillbaka…snacka om handelsvara.
Barnen har oftast en ännu värre situation. 

 

 

 
Tylla ger rumpan år länder som tillåter våld mot barn!

Ett tag funderade jag på om jag ens kunde skriva om allt detta. Det blir såklart en hel del generaliseringar. Annars går det inte att göra det läsbart. Vill ni veta mer exakt, land för land, gå in på UDs hemsida!

Det har varit lite jobbigt att processa till och med. Är det för mycket att ta in? Det vet jag inte svaret på. Jag öser på så får vi se. 
Jag har en aning om att jag kommer återkomma till detta ämne. För det ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Jag gick in på http://manskligarattigheter.se , det är UDs sida. Jag läste igenom ALLA rapporter, de flesta från 2010-2011. Det ska finnas 246 länder och även om jag inte räknade tror jag att det var ungefär så många. 


Jag började med 49 afrikanska länder sub Sahara. Det var ingen rolig läsning. Jag blev chockad. Efter det var nästan allt bättre, utom Mellanöstern och Nordafrika, Oceanien och Asien…

Jag läste först sammanfattningen och sedan fokuserade jag på yttrandefrihet, dödsstraff, kvinnors-, barns- och sist HBTQ-personers rättigheter. Det var ganska tydligt att i de länder där allt var dåligt fanns liksom inte utrymme för sånt som det slogs ned på i vår del av världen….som funktionshindrades rättigheter. Jag noterade också en typ av rangordning. Det började som sagt med rättsstaten, sen dödsstraff, straffrihet, rätt till jobb…..sist kvinnor, barn HBTQ, funktionshindrade….ja ni fattar kanske. Men skit i det.

I inget av alla länder är kvinnor helt jämställda med män. Bäst i klassen är Island, därefter Norge och Finland. Sverige tar hem fjärdeplatsen. Utan medalj.

Jag lärde mig lite nya saker också. Att det finns olika index som mäter länder med varandra. Bland dem finns några man hoppats inte existerade:
Global Slavery Index….Gender Inequality Index (jo den misstänkte jag fanns) och Human Development Index.

Jag kom fram till att det finns 34 länder som jag med gott samvete kan resa till. Kanske 36 det beror på hur man räknar. Jag har tyvärr befunnit mig i en hel rad länder där kvinnor och barn behandlas fruktansvärt dåligt. Där bögar och flator inte är vatten värda och där man har noll respekt för mänskligt liv. De gröna länderna är alltså OK men även här finns saker att anmärka på. Jag anser dock att de är anständiga nog.  

Jag tar och betar av de olika regionerna. Highs and lows.

Sub Sahara: Inga länder håller för min granskning. 
Utbredd korruption, svaga rättsliga förhållanden, utbrett våld mot kvinnor och barn, mycket dödsstraff och kränkningar av både det ena och andra slaget präglar denna region.
Tre länder är på rätt väg, Sydafrika, Leshoto och Seychellerna. Seychellerna är av tradition ett matriarkat och är man lesbisk på Afrikanska kontinenten ska man söka sig dit. Kvinnor har arvsrätt och får äga mark. Bögar göre sig icke besvär. 

Nordafrika och Mellanöstern: Inga länder här heller klarar sig. I Förenade Arabemiraten ingår det att tukta sin fru och då även barnen. I Iran anses man bli kvinna och könsmogen vid nio år…Jemen blev 2011 för sjätte året i rad sämst i Global Gender Gap report. Tunisien är enda landet i arabvärlden som verkar vara positivt inställt till kvinnor. Vi hoppas de får ordning på resten också.

Nordamerika och Karibien: Jag som brukar skriva att jag längtar till Karibien…St.Kitts & Nevis skrev jag ”kanske” på för jag vill ju så gärna men jag väljer hellre St Vincentrs & Grenadinerna. De har en något bättre inställning än övriga länder där. Jamaica, Honduras och Guatemala är inga kul ställen för en sådan som jag. Uruguay däremot verkar vara på rätt väg nu när det blivit lite lugnare. De fick en stjärna i min bok för effort. Även Peru verkar vara på rätt spår. 

Fast allra helst ska man nog åka till Costa Rica. De var först i världen med att avskaffa dödsstraffet! 1877, när alla vi andra fortfarande var barbarer. Reportrar utan gränser säger att de är bäst i hela Latinamerika. Bravo. Ingen armé har de heller tror jag. Ett pacifistiskt land mitt i Latinamerika, vilken bedrift. 
USA går tyvärr bort. De har dödsstraff och barnaga i hemmet är tillåtet. I 19 stater är det dessutom tillåtet i skolan, fy skäms! Förenta Staterna är annars en mycket god rättsstat, väl fungerande yttrandefrihet, Disneyland och annat kul men tyvärr. Om man fängslar och dömer barn och förståndshandikappade. Då går man bort.

Asien och Oceanien: Inte så bra ställt här heller men några länder funkar. Bland annat Nya Zeeland om man undantar att 10-åringar kan ställas inför rätta att barnaga är ett stort problem hos deras urbefolkning. Japan, som jag varit i och velat åka tillbaka till går bort det med. Jag hade ingen aning om att barnpornografi var tillåtet att inneha där och att de har dödsstraff i straffskalan. dessutom förekommer mycket människohandel. 

Halvt OK är Macao som har ett rättssystem uppbyggt enligt Portugsisk modell. (Det var en koloni i mer än 400 år). Där har jag faktiskt också varit som mellanlandning på väg in i Kina från Hong Kong en gång.
Hong Kong är ju inget land egentligen men ska man resa österut är detta ett bra och utvecklat ställe. 
Australien har problem med hur de behandlar sina urinvånare. Annars funkar det som land att resa till. Jag har några bekanta som bor där och vittnar om att barnomsorgen har övrigt att önska…lite svenskt 40-tal över det hela verkar det som. Men annars bra.

Europa och Centralsien: Här är det överlag bättre än resten av världen. Forna kommuniststater har lite sämre inställning till våld mot kvinnor, många diskriminerar också romer väldigt. Å andra sidan har några fd kommuniststater ju ordnat med barnomsorg för att kvinnor ska kunna jobba så på ett plan är kvinnor friare där, även om våldet mot dem är ett stort problem. Barn agas, lämnas på gatan och/eller institutionaliseras. Fängelserna är överfulla och rättsskipningen lämnar övrigt att önska. Korruption är vanligt. Men så är det även i Italien där maffian genomsyrar rättsväsendet. De har en patriarkal struktur likt många katolska länder och är inte snälla mot fångar. Abort är inte alltid tillåtet i katolska länder vilket inte är smickrande. Dessa länder har också problem med sexuella övergrepp på barn i kyrkans regi. VÄLDIGT ILLA!  Rumänien sticker ut som ett land extra tråkigt för kvinnor genom att våldtäkt kan lösas genom att man äktar offret…?

Finlands kvinnor lever farligt, även om de är mer jämställda än vi. De har 50% högre dödlighet av våld än genomsnittet i Europa. 
Ryssland verkar på pappret väldigt bra men de följer inte sina åtaganden. Vem blev förvånad av det? Vitryssland är ännu värre för sina medborgare. 

Island, bästa landet i världen med mina mått mätt har dessutom en mycket bra lag. Där är det är nämligen förbjudet för barn under 13 år att vara ute efter 20.00. Barn mellan 13-16 får ej vara ute efter 22.00! På sommaren förlängs detta med två timmar. detta skulle vi väl kunna ta efter? Mycket tydlig signal till föräldrar att hålla reda på sina barn. Hade jag inte varit så rädd för att bo på en vulkantopp hade jag packat väskan direkt!

Här är min högst personliga lista över gröna länder!

Andorra
Australien
Belgien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Förenade Kungariket England och Nordirland
Grekland
Hong Kong
Irland

Island Måste med också!!!!
Italien
Kanada
Lettland
Litauen

Liechtenstein
Luxemburg
Malta
Monaco
Nederländerna
Norge 
Polen
St Kitts & Nevis
St Vincent & Grenadinerna
St Marino
Schweiz
Slovenien
Spanien
Sverige
Trinidad & Tobago
Tyskland
Österrike
 
UD har ju såklart inte skrivit något om vårt eget förträffliga land. Därför sökte
jag information på USAs motsvarighet till UD. 
 
Här vad USA säger om Sveriges förmågor…
 
The main human rights abuses reported during the year included societal discrimination and incidents of violence against members of ethnic and religious minorities and abuse of women and children. While the criminal justice system operated effectively in other respects, authorities subjected a high percentage of pretrial detainees to extended periods in isolation and limited their access to visitors, mail, and exercise.
Other reported problems included use of excessive force by police, trafficking of women and children, discrimination against persons with disabilities, and wage abuse of mainly foreign seasonal berry pickers.
Authorities generally prosecuted officials who committed abuses in the security services or elsewhere in the government.
 
 
 
Man kan där läsa att 70000 svenska ungdomar lever under förhållanden som gör att de ej kan välja partner själv. Det är dubbelt så många människor som i den del av kommunen jag bor i… Två hela samhällen liksom…
 
Har nI synpunkter? tala om för mig så kan vi tillsammans revidera listan! Den borde finnas i varje pass, på varje resebyråkatalog. Certifierade människovänliga länder! Så tycker jag!
 
Good bajs!

Resor Grönalistan Mänskliga rättigheter UD Resekoll Kvinnoförtryck Barnaga Tortyr Straffrihet Karibien Europa Centralamerika Asien Hing Kong Japan Centralasien Australien Europa Sverige USA


intressant.se
 
 
 
 
 
 
 
 

Det blir inte alltid som man tänkt…

Den här dagen började inte som planerat. Jag vaknade i ottan (04.15) och tankarna susade runt kring min bok, vad jag skulle laga för mat idag, tvätten som ligger till sig och hur jobbigt det kommer vara med småkillarna när Peter är i skolan hela dagen…

När klockan ringer 05.20 tycker jag det är lika bra att stiga upp och vara en bra hustru, koka kaffe och hämta in posten till maken. Såklart vaknar även minstingarna så den lugna stunden försvann.

Peter skyndar till skolan och jag tampas med barnen tills det är dags för dagis. Yngsta dottern dimper ned från NY och tydligen var skolan inställd idag så maken kommer hem ganska nöjd trots att han åkt ända till Frihamnen i mörkret.

Något måste jag ändå få till idag så jag ringer lite förlag för att se om det finns något intresse…gör muesli och stryker lite tvätt medan jag lyssnar på P1. Retar mig en aning på nyheten om att en svensk imam förser Syrien med vapen och har en egen milis, men det går över av att stryka. Jag älskar att stryka, tankarna vandrar fritt och man är samtidigt väldigt duktig. DUKTIG verkar vara dagens ledord tänker jag när jag hänger första tvätten och därefter laddar maskin nr 2.

Här kommer mitt supergoda recept på muesli. Nästan så jag inte orkar skriva ned det en gång till för sladder på tangenterna tidigare gör att det är tredje gången jag skriver det…

Muesli extra allt

6 dl havregryn
1 dl solrosfrön
1 dl linfrön
1 dl kokos
1 dl melonkärnor
Rosta detta i ugn på plåt i 180 grader ca 10 min
1 dl mandel
1 dl hasselnötter
1 dl pistagenötter
Hacka och rosta på samma sätt, vakta så det inte bränns
1 dl sultanarussin
1 dl torkade tranbär
1 dl torkade aprikoser
1/2 dl torkade blåbär
Hacka och blanda därefter allt i en stor bunke.
1/2 dl flytande honung rörs i för att det ska gå ihop lite. Om man vill kan man rosta det ännu en gång. Häll på ren och fin lufttät burk, njut!