Drömmar

Igår innan jobbet. Jag köpte en tramsig liten lunch för 52kr bestående av risoni och babaganoush, starkt men inte så mycket smak…det gör jag inte om.

Jag skriver inte så mycket nu. Jag arbetar istället. 100% och attans vad den här veckan tog energi. Igår på väg hem på BUSSEN (jo jag vet miljöhjälte faktiskt!) så ringde min barndomsvän S. Hon undrade om jag ville följa med henne på yogaretreat idag lördag. Jag blev så glad, stämde av med maken att det funkade och JA! Jag ska yoga en hel dag! Hon sa att allt ingick och vi kunde bara knata omkring tysta i skogen……men du sa jag, du och jag TYSTA i skogen….verkar det troligt? Hon brände av ett gapflabb i luren och sen var det avgjort. Hon ska hämta mig strax innan 10. Och sen bär det av. Jag kommer vara så avslappnad (?) i eftermiddag så jag kanske somnar tror jag…efter den här galna veckan alltså. Jag har lärt mig så mycket nytt. Som att hasch och O´Boy till exempel är en dålig blandning…..

Den här mackan hade jag velat ha. Det är från Kanaans trädgårdskafé. Det finns på två ställen. Stora på badet där jag var mycket som barn och sen där jag och tjejerna dansar balett. Dyrt men oj vad den ser god ut!

Jag drömde en märklig dröm häromdagen. Min farbror och hans fru kom tillbaka. De skulle flytta in i sin lägenhet igen, den som vi just sålt. Och jag fick full panik. För där fanns ju inget toapapper…..men sen kom jag på att de var döda och kanske man inte bajsar då? Och skulle de bli arga över att vi rensat ut en hel del gamla grejer och kanske….sålt lägenheten? Oj vad döden är jobbig.

Att ärva ett helt hem (visserligen ihop med fyra andra) och ansvara för någon annans sparade prylar. Vilken tyngd. Jag tycker det har varit väldigt jobbigt och även om jag är otroligt tacksam över den här gåvan så har det varit fantastiskt arbetsamt och nu vill jag bara att det ska vara över. Jag vill aldrig vara med om detta igen och jag ska för mina barns skull se till att rensa här, dela ut saker i tid och skriva ett otroligt detaljerat testamente så ingen behöver undra vad JAG ville med mina saker.

Jag vet, asdåligt för hälsan men jag har bestämt att helgerna går bra att ägna åt förtappade matintag.

Jag och brorsan ärvde vår farmors mammas hus i Dalarna. Och, helt ärligt, jag vill inte vara där. Det ligger i en skog, det finns inget att se (utom skog, en stenmur och grannens ladugårdsvägg, den utan fönster). Man rycker till när någon passerar för det är så ovanligt och så bor där en väldig massa mygg. Jo, solen skyms av ovan nämnda skog också. Sommarställe utan sol….

Brorsan vill sälja och köpa en snabb båt. Smickrande nog ihop med mig (men han vet kanske att det är han som kommer åka i den, bestämma över den och sköta den…?) fast jag har ju lovat att bevara huset. Och jag vill ju ha kvar det men ingen vill åka dit och sitta i en skog. Och bli myggbiten. Inte ens jag faktiskt. Jag kom på att man kan flytta timmerhus. Men om jag ska göra DET, då måste jag ha en annan tomt, ett gäng flyttare, byggare och min makes tillåtelse att lägga miljarders kronor på detta. Så det får vänta. Kanske i framtiden.

Jag bara älskar den här också! Det är bara ett problem här, jag vill smaka ALLA och då blir det tilt i huvudet på mig. Jag kan inte välja. Sen är de för stora också. Jag vill hellre ha mindre mackor och kunna köpa två. Det är också besvärligt att få in i munnen på ett snyggt sätt. Ja, det är viktigt!

Jag har träffat lite nya människor i och med att jag bytt arbetsplats. Några äldre, de flesta yngre. Väldigt intressant. En av överläkarna skriver mycket. Han är minst sagt respektingivande (Århundradets understatement). Och idag läste jag hans intressanta tankar eller snarare konstaterande om influerare som flyger högt. Och det var spot on. Dessutom verkar hans och mina åsikter vara i princip helt överensstämmande i många frågor. Han skrev om hur kända bloggare säljer in miljösamvete hos sina följare medan de pendlar till sommarhuset på Bali…..ständigt reser med flyg, köper nya fina saker och gör reklam som gynnar konsumtion. Ja ni fattar, skenhelighet. Så osmakligt! Och jag hoppas verkligen INTE att jag har sådan påverkan på mina följare/läsare. Jag tänkte faktiskt på detta redan innan jag läste hans artikel. (Googla honom, han heter Stefan Krakowski!)

Igår morse på väg upp i rulltrappan funderade jag på att göra någon ovanligt, köpa en kaffe on the go. Jag var nämligen för tidig, hade inte druckit kaffe än och kände att jag nog väldigt gärna ville ha det. Kaffet på jobbet är dessutom fantastiskt dåligt. Jag tänkte först att nej, det är verkligen slöseri med kaffe på det sättet. Mugg med plastlock, dyrt är det också, hur länge måste jag arbeta för att ha råd att köpa den osv. Jag funderade vidare på onödigt kaffe jag druckit och mindes sist i Palma hur gott det varit när vi ätit frukost där, socker hade jag till och med i vilket jag aldrig annars har. Totalt onödigt, flugit dit hade jag också gjort! Fy va!?! Men sen kom jag på att min ena dotter arbetar på kafé, hon försörjer sig så….och jag dricker on the go-kaffe en gång i halvåret på sin höjd och kanske det är OK att göra det på en fredag. Så då gjorde jag det! Tjejen framför mig fick sin sojalatte-extra shot och jag memorerade det. Jag funderade lite på vad det kunde tänkas vara, det stod inte på någon skylt iallafall…..jag blev INTE sugen.

Jag har ju lite svårt för alla knasiga ersättningsprodukter. Eller för all del alla märkliga nya mat- och dryckesgrejer som jag aldrig efterfrågat. Jag gillar istället förfining av saker, det GODASTE kaffet, det bästa teet, den slitstarkaste denimen osv. Men det är väl bara ytterligare ett ålderstecken. Till min stora glädje hör jag nu äldste sonen rassla runt i LEGOT på undervåningen. Det där legot som jag älskar att köpa men ingen leker med mer än första dagen när man bygger ihop det. Hans klasskompis var här igår och han gillar tydligen lego, så de började ett jättebygge där nere och jag blev så otroligt glad. Ett barn som självmant avstår skärmtid, Heureka liksom!

Igår var päronen hos oss. Och lilla A, min yngsta av de äldsta. Jäklar vad hon är lik mig….hon blir säkert läkare. Jag vet inte om jag hoppas det för läkare är ju inte precis det drömyrke många kanske tror, det är mycket hårt jobb. Men jag gillar tanken på att någon ur nästa generation blir läkare för det underlättar livet väldigt mycket att ha någon att få recept av, en snabb medicinsk bedömning osv. Det vet jag för jag får så mycket sådana frågor från vänner och bekanta. En jurist vore också bra. Jag har stor hjälp av sådana omkring mig. Ffa grannen. Hon har lyckats med konsten att få min sak överprövad i tingsrätten och snart tror jag att det fula staketet jag varit förbannad på i tre år är ett minne blott….heja Karro! Ser ni förresten att tre av familjens medlemmar kröker nacken över en skärm? Det är JAG som brukar få kritik för detta (helt utan anledning kan jag tillägga för jag håller bara på när jag är ensam i princip…eller när folk sover som NU). Mamma och Tylla läser, själv använder jag som synes kameran till ROLIGA, verkliga saker. Strax innan den här bilden togs hade jag spelat in en kul dansvideo på mig själv till äldsta dottern som var på vift med sin svärmorsdrömspojkvän tillika sambo och min näst äldsta. Hon är väldigt saknad och videon skulle vara som en påminnelse att hon behövs här annars måste jag dansa själv. Hon brukar lyfta våra sammankomster med galen dans….kolla min Insta om ni vill se en helt nykter kvinna fuldansa.

Nu ska jag låta er vara. herregud vad jag skriver. Och det kommer säkert mer för jag vet vad lite ”egen tid” gör med min hjärna. Jo, en sak till….jag såg en fantastisk serie nyss om franska trädgårdar….och jag vill åka till ett tyst kloster..jag vet, TYST men fasiken vad häftigt nunnorna lever. Strävsamt, i samklang med naturen och inte i överflöd. Gud…jo jag vet, man får väl tugga i sig det och låtsas lite men jag har en känsla av att de överser med en ateist, de är ju fromma och kärleksfulla. Jag ska leta reda på något bra kloster och sen dra iväg en eller två veckor, hitta mig själv, säck och aska och vesper.

 

Tjing!  

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *