Maxa livet, och när blir man vuxen?

Jag började dagen med att skriva i någon slags affekt efter Söndagsintervjun. Jag hörde några lösryckta minuter (som vanligt, får aldrig vara i fred och så fort jag BER om det blir det blir det ännu värre) men lät blir för jag vet att det aldrig går. Jag hade för avsikt att lyssna lite senare, vi får se om DET går…

Men det var bra att jag inget skrev då för jag har tänkt lite. På detta med att ha så jävla roligt hela tiden, suga märgen ur livet, saker, följare osv och det leder mig till frågan: När blir man vuxen?

Tjejen i intervjun berättade att hon var en sån som startade saker, inte förvaltade. Lite som Blondinbella faktiskt. Och jag är delvis sådan, jag har ständigt nya roliga idéer och en del får jag faktiskt i sjön också. Oftast är hela koncetptet klart i skallen innan en enda konkret verklig plan eller möjlighet finns att genomföra det. Jag kan slita sen hur mycket som helst för att komma igång men sen så kommer en ny genial idé….Jag är lättuttröttbar när det kommer till tråkiga saker men kan sitta och sy en hel natt (eller kunde iallafall tidigare). Jag gör allt som oftast klart mina projekt, jag har en del surdegar men de beror uteslutande på att jag blev avbruten av att vara en mamma. Med andra ord, det finns viktigare saker än att brodera klart en kudde eller tova ihop lite gamla tröjbitar. Men jag har lärt mig av mina misstag, jag försöker sålla hårt mellan mina goda idéer och tänka ut om jag har tiden, om det är rimligt och om det finns ekonomi i det hela.Tjejen i programmet verkade fortfarande bara gilla att sätta igång saker. Jag tänkte att det väldigt tröttsamt. Och är man en influencer som ska visa upp hela klabbet, prata och prata om sin skilsmässa och vända ut och in på allt som känns ja, då kanske man ångrar sig senare.

Jag hittade mina gala kalendrar igår kväll. Exmaken hade tröttnat på att förvara dem och nu när vi är med nytt förråd fick jag dem i retur (vi skilde oss 2004). Det var en sorglig syn, mellan 16-23 var jag tydligen lika omogen som en 12-åring är nu. Jag är så tacksam att Facebook och bloggar eller för den delen poddar fanns då. Jag hade skämts ihjäl nu i så fall tror jag…

Nå, detta ständiga grävande i sig själv, jag gör det men tack och lov tycker jag mig se att jag utvecklas. Jag vill inte hela tiden starta upp nytt, jag vill förfina mig, skala ned och lära mig mer i varje enskild diciplin. Och det är svårt när man är kritikkänslig. Jag är på allvar så känslig för detta att jag fått min chef (som också är en vän och fd.kursare) att  skriva ”ingen har dött” i mail som skickas i tjänsten (varje läkares värsta mardröm tror jag). Hon bifaller, så skönt! Man kan snacka och snacka i all evighet om ett problem men om man inte kan reda upp tankarna, se nya vinklar och kanske vara lite ödmjuk inför sin egen ofulkomlighet så kan man aldrig komma vidare. Tror jag. Jag har nu tre spår här jag ska försöka följa. Ett är att man ibland måste ta ett steg tillbaka för nya perspektiv (detta kan innefatta att snacka med ett proffs eller vän som inte bara stryker medhårs. I mitt fall oftast min mamma som i princip ALDRIG stryker medhårs). Två är att man ska lära sig av sina misstag och sluta återupprepa dem men för det behövs just lite självkritik men kanske framförallt INSIKT. För självkritisk kan jag nog vara men det gäller att man ser saker i rätt ljus. Allt man gör inte dåligt för att man känner så…och man ska inte skyga för det som man vet att man har en svaghet i, hur jobbigt det än är för annars kan man inte bättra sig. jag kräks nästan när jag skriver det, så jobbigt alltså. Och sist nummer tre. VÄXA UPP.

Växa upp, för mig innebär det att ta ansvar. Att ta ansvar för sig själv, sin relation och om man har barn (och husdjur, föräldrar, syskon osv osv eller typ dem man skaffar sig ansvar över) Och vad ingår då i detta? Jo att man klarar sig själv. Man kan hålla ordning (jo, om man bor helt ensam kan man få ha vilken oordning man vill bara man hittar räkningarna i tid och det inte blir en sanitär olägenhet för ev grannar). En del i detta är att avsluta, som anknyter till vad jag skrev tidigare. Och idag blev jag sorgligt varse att min man är ett barn. JAG VET, inte bara snälla, men han är sämst i hela världen på att avsluta. Jag gick ut nu när han åkt för att handla och då ser jag två mirakeltrasor som flyger runt i trädgården och en trädgårdsstol som står nedanför badrumsfönstret på en sida där någon aldrig sitter. Och det var kanske inte hela världen tänker ni? Nä, men summan av alla flygande mikrodukar gör att jag bryts ned. Och jag VET att han inte kommer plocka upp dem om inte JAG säger till (eller bloggar om det så att någon vänlig själ ringer/smsar honom så han gör det). Skämmas kan han iallafall…. Vi håller på att färdigställa förrådet, och källaren (den skulle varit klar vintern 2016) och i förrgår låg han på allvar och googlade jur man gör tadelakt…för han vill spackla om hela våningens golv. Jag tappade ”det” kan man säga och sa till att någor sådant blir det inte fråga om förrän ALLA tidigare projekt är avslutade. BASTA! Och jag tror han fattade. Men idag har vi som sagt fönsterputsdukar som flyger runt….Han påstår att han inte kan. Nä, det är möjligt men om JAG kan…då kan han.

Kanske det är åldern? För då får jag ha det så här i 12 år till är jag rädd.

Sen kom veckans ord: Vänsterkantsansikte….och jag garvar nästan ihjäl mig. Det är som batikhäxa, man får genast en bild i huvudet som ens intellekt sedan ivrigt försöker sudda ut, för man vill inte vara en sådan som tänker i stereotyper. Men vi gör det, sannolikt en överlevnadsfördel i ett tidigare utvecklingsfas. Och kanske nu…? Nåväl, vilka får en bild i huvudet och vågar lyfta en hand?

Som den microinfluencer jag är vill jag idag ge er ett osponsrat köptips: Dimes iste med smaken Bergamot. Precis ljuvligt och säkert med socker i men eftersmaken är låååång och har den där rätta bitterheten av bergamot som jag älskar med te. Den kostade 10kr för en liter och jag dricker den nu. Ganska ful förpackning men med en cool folkbuss på. Enjoy!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen