Trögheten är kvar i kropp och själ. Jag vilade mitt på dagen igår för att orka hela racet. Helger är i sanning en verklig ansträngning när man har småbarn. Jag och maken konstaterade att vi kommer nog bli världens lyckligaste pensionärer. Vi kommer ALDRIG passa barnbarn, ALDRIG säger jag!
Men även om jag är lite seg och trött har jag ork att irritera mig.
För ett tag sedan satte jag ut en annons på ett slagbord. Många var intresserade och jag tillämpar alltid regeln först till kvarn. Därefter har jag bara en regel vid försäljning, du ska vara trevlig, och inte pruta för mycket.
En tjej var snabbast, hon bad mig hålla bordet ett tag, en vecka närmare bestämt och det gjorde jag. Jag lät dock annonsen ligga kvar då man aldrig kan veta om man får något sålt. Således tackade jag nej till väldigt många andra personer men lovade höra av mig i fall att bordet fanns kvar över helgen. Tjejen ville skjuta lite ytterligare på att komma och titta, OK. Hon loooovade att köpa.
Den dag hon skulle komma upptäcker hon att jag bor i Stockholm….hon i Göteborg. Hepp.
Igår mailade en tjej om bordet igen. Hon ville köpa för hälften av vad jag begärde. Jag sa nej tack (för jag blev lite sur). Hon frågade igen om jag kunde pruta, jag sa att 100kr kunde jag ta bort. Det var redan ett bra pris (i princip helt nytt och så drog jag av de vanliga 30%). Nej, hon var inte nöjd hon ville ner 100 kr till, berättade att hon tyckte det var för dyrt ändå.
Köp någon annans billigare bord då tänkte jag. Jag sa nej tack igen, för då kan jag behålla bordet, vi kanske kommer behöva det framöver….Då plötsligt var det OK med det pris jag begärt. Jag orkade inte svara då. SUR.
Jag har börjat bli lite sur på hur skamlöst och fräckt folk prutar. Jag har senaste åren stått på några loppisar, mestadels på grund av att tjejernas skolor/fotbollslag har anordnat men också en gång för egen räkning.
Då kommer folk och prutar så pass att man lika gärna kunde ge bort sakerna. Det gör mig irriterad. För jag själv gör inte så. Om jag vill ha en sak tittar jag främst på priset, överväger om jag tycker det är rimligt och därefter gör jag affär. Jag prutar INTE. En gång sålde jag ett par helt nya skor i bra kvalitet. De hade kostat säkert 800kr. Jättemånga kom och provade, flera stycken provade flera gånger. Jag ville ha 50 kronor för att par läderskor. Ingen ville betala, men säkert 10 stycken provade upprepade gånger, de föreslog 10 kronor…Jag sa hårdnackat nej. Av princip. Surt.
En god vän som ofta frekventerar loppisar, både som säljare och spekulant, var nyligen med om något annorlunda. Hon dukade upp sitt bord och redan innan öppning hade några personer köpt en hel del av hennes grejer och prutat rejält. Någon timme senare upptäcker hon att dessa prylar nu var till försäljning några bord bort, till ett betydligt högre pris….Hon blev arg. Ville köpa tillbaka sakerna. Det blev tjafsigt men till slut fick hon sin vilja igenom. Hon talade tydligt om att ”så här gör man inte”. De var helt oförstående inför detta.
Visst, det är inte olagligt att köpa billigt och sälja dyrt, att pruta skamlöst och vara fräck. Men man kan göra det lite snyggare. Man måste ju inte börja med skambud, eller att köpa för att sedan omedelbart sälja ett stenkast bort.
Vi annonserade ut en bil en gång, en lite speciell sportbil, och många hörde av sig. Till slut sålde vi makens älskling till en kille från Trollhättan. Han prutade lagom, visste att han ändå fick en fin bil som var värd varje krona. En vecka senare ringer en ung kille, som tidigare hade hörts av, han såg att bilen nu var till salu IGEN. Han hade inte haft klart med finansieringen när vi sålde men nu skulle han slå till. Han blev orolig när en ny säljare kommit upp till ytan…Maken förklarade att bilen var såld till den här killen i Trollhättan men att det var fel i annonsen. Nye säljaren ljög nämligen om däcken och hade höjt priset betydligt.
Surt, kanske inte för oss men för killen som nu skulle få betala 20000kr mer för samma bil till en person som ljög i annonsen. Inte så snyggt det heller.
Jag har så svårt för lögnare och giriga människor. De ger dålig eftersmak. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska sälja till den här tjejen, vi får se hur morgonen utvecklar sig. I den allmänna konkursen är 500 spänn en fjärt i rymden och jag uppskattar helt andra saker, anständighet till exempel . Det är ovärderligt för mig. ANSTÄNDIGHET.
God söndagsmorgon!