Obönhörligt

En av reatulpanerna tittar fram.

Det är mycket nu…

Resultat alla hemma efter mycket om och men och skrik….Jag meddelade maken att jag tänker INTE estämma vad för middag som äts idag. PUNKT!

Igår var ju en ledig dag. Idag skulle jag ha arbetat, kort vecka. Det är alltid trevligt. MEN….sent igår så störtade Tylla på grusgången (det är ju inte så att vi sagt två tusen gånger att man INTE ska rusa mot dörren) och slog upp ett knä. Först såg det inte så illa ut, det var bara svart av allt grus och damm men SEN…

Blodet forsade fram, skon, golvet, kläder, allt blev blodigt. Jag försökte bedöma läget i hallen men det var för mycket smuts. Först med läsbrillor på och med ungen i badet såg jag hur illa det var. Det glipade ordentligt och mycket grus mm i såret, under huden ni vet….stor suck. Och tyvärr inte av medlidande bara utan för att det är så fruktansvärt jobbigt att på kvällen en helgdag när man har två extra barn hemma och står med middagen i ugnen behöva ta sig till närakuten, trösta ett otröstligt barn, behöva åka in skitig och dan (eftersom jag varit i trädgården hela dagen) och sen veta att de kommer behöva droga ungen för att hon ska vara stilla nog för att ens bedöva henne. Sen är ju knät rörligt och man syr ogärna…det var så smutsigt att de knappast hade velat limma och ja….jag är ju doktorn här som ska fatta de rätta besluten.

SÅ, jag beordrade maken att leta efter Xylocaingel (vi har fyra medicinlådor/skåp och han rotade ordentligt och stängde sedan inget av medicinbehållarna och ja det är petigt att nämna men jag gillar ju stängda saker…) och han konstaterade att vi inget hade. Jag bad om NaCl-sprutor (som jag glömt att jag gett till dottern som var borta länge i Centralamerika) och under tiden ringde jag min vän Y som snart är färdig husläkare. Hon gav råd om godis och is…och att sedan med högt tryck spola rent såret!!! SÅ bra och påminde mig om boken Prostens barnbarn där ena ungen nästan drar av sig sitt ena finger och prostinnan matar honom med geléhallon hela vägen till lasarettet på Bornholm.

Vi tog fram M&M (inte bästa valet kanske när barn skriker och kan sätta jordnötter i halsen men det var det som fanns hemma) och den lilla frysta Barbapappan vi köpt i Frankrike för akuta situationer. Men inga sprutor fanns hemma….maken ringde grannarna som hade två. Nu var det nära…såret kunde faktiskt bli rent!

Men nej, mamman fick inte röra, vi brottades ett tag och till sist kom jag på att om jag höll sprutan i såret kunde T själv trycka snabbt och hårt på den. MAKALÖST bra idé! Och så höll vi på ganska länge. När alvedonen kickat in kunde jag ta fram nagelborsten med lite tvål och skrubba såret rent från sista smutsen.

Vi får se hur det läker. Knän är luriga, ungen är vild och jag är rädd att hon får en grustatuering där.

Idag blir det vab alltså, för att hålla henne lite stilla. Så jag kommer att ha tid att städa kanske? Eller nä, för om hon är hemma vägrar killarna gå.

Jag ringde skolan från Franks rum. Jag sa att vi pga skärskada behövde vara hemma och då ville killarna ej gå. Tack och hej, ses på måndag. Vad händer då??? Frank störtskurar, han VILLE JU GÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Mitt hjärta alltså. Hur ska man orka med alla svängningar? Först tänkte jag ju att han som ALDRIG vill gå till skolan skulle bli nöjd.

-Men då får du klä på dig! (jag med lugn men bestämd stämma).

-Mäh! Var är mina klääääder? (F helt förbluffad över det faktum att en 8,5-åring ska behöva RÖRA på sig och TÄNKA)

-Det måste väl du veta, var lade du dem? Klä dig, borsta tänderna och så kör jag dig! (Här tänker jag curla så lite som möjligt tänkte jag).

-MÄH!!!!

-Jag äter frukost nu, 9 går bilen eller….du kan GÅ för jag vill inte hålla på med Tylla så mycket. Gör dig klar bara så kan du gå! (ÅÅÅÅ vad smart jag kände mig där! Curl off liksom! Lägga ansvaret över den här helomvändningen på barnet själv. För jag VET att han vill vara hemma!)

-MÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH, ska jag GÅ? Jag orkar inte gå…jag vill…jag vet inte men ååååå.

Min spaning är att hur jag än gör blir det fel. Jag kan inte skydda mig från bråk, jag tror egentligen att jag är källan till alla bråk. Jag äger problemet som man säger.

Medan jag skriver detta står han vid min sida och säger att han inte KAN borsta tänderna och nu ska göra oljud tills jag lyssnar på honom….

Paus.

Här var jag hyfsat lugn ibland…jag mår kanske allra allra bäst när jag är borta från hemmet. Jag sa till maken att jag…kanske skulle vilja göra något ensam någon gång. Vad? frågade han…Åka till Shetlandsöarna och skriva en bok. Känner mig som Kerstin Thorvall när jag säger det…

 

Det där med vägval i livet och vad som är viktigt….jag tänker olika kring det beroende på humör. Igår när alla var hemma och mest bråkade så kände jag att jag helst är ute i trädgården. Och om JAG fick bestämma lite skulle nog vila vara mer frekvent….Två gånger igår fick jag frågan om vad vi skulle äta till middag….och då var JAG inte ens hungrig, barnen åt flingor, mackor och glass…..

 

Nya staketet.

Jag tänkte att luktärtor kunde passa i mellanrummen..

 

Nu påklädd, redo för fritids. Jag ringer och meddelar att han ska komma. Då: Varför blev det inte utflykt?

Och så tar vi hela snurren EN gång TILL! Just i skrivande stund har han sprungit upp till kompisen (förlåt C och A om ni ligger och sover) för att kolla om K ska till fritids…jag sitter här med bilnyckeln redo för nu har jag kastat in handduken, jag tänker att jag kan underlätta hans avfärd med skjuts om han nu bestämmer sig för att lämna boet för några timmar, jag kan behöva vilan. Som en kompis en gång sa: -Hur man än vänder sig har man alltid snippan fram!

Så lyckad dag redan känner jag.

Så här sov delar av familjen igår. Undra på att man är mörbultad när man vaknar!

Jag hade tänkt skriva lite om det paradoxala i at Trumps teknik att vara helt galet oförutsägbar kanske leder till världsfred, ett helt oväntat resultat….non diplomacy liksom, full frontal. Skräm skiten ur alla galningar med bara liiiite kärnvapen och vips, FRED PÅ JORDEN! Men Iranfrågan är inte avgjord än…men jag skulle tro att även Iran inser sin litenhet inför USAs militära muskler….så TRUMPism var kanske inte det värsta som kunde hända världen hur orange han än är och så vidare….men den som överlever dagen får väl se…..

Lite fler reatulpaner (köper sent men pga klimatet nu går det hur bra som helst).

Väldigt stora klarröda tulpaner som kanske inte riktigt passar in här….men de ser coola ut.

Goldie nosar lite försiktigt på Pingu när hon är ute, och mig….

Kycklingar måste vara det mest underbara alltså. Här lugnet innan stormen.

Aj aj aj eller mer AAAAAAAAAAAAAJ. Här efter tvätt och skrumm och slagsmål (typ).

Jag hittade lite fler tegelstenar. Då blev det ett nytt torn med jordgubbar.

Kvällssolen är det iallafall inget fel på. Längtar redan till natten…tyvärr. Hade gärna haft en stillsam och härlig dag men jag tror att det är för mycket att hoppas på…..

 

 

Vila när man är död

När vi gör något gör vi det ordentligt! Jag ordnade om muren igår, den blev högre och mer stabil (mindre rak påpekade maken!). Pilstaket började flätas, jord grävdes upp och saker planterades. Vi påbörjade också ihop med grannarna ett litet pilstaket eller häck bara för att…

Jag tycker ändå att jag har färre järn i elden nu än någonsin men jag kan ändå urskilja åtta parallella spår just nu…det är boken, böcker (framtida), ST (som visar sig vara galet komplicerat och svåröverblickbart för tillfället. Jag köpte i fredags en femårsdagbok för att kunna hålla ordning på allt på uppmaning av min handledare), trädgården, hönseriet (som kommer utökas och förbättras), politiken, Föreläsningar mm, trädgården (röda tråden i livet), familjen (oooo vad långt med på listan), och sen en sak till som är svår att beskriva. Det mesta hänger ändå ihop för allt jag gör grundar sig i min syn på eller situation i livet så det kan ju låta mer spretigt än det är för en utomstående.

Hur anlägger man en köksträdgård utan att ha tid att tänka eller ens plats för den (ligger en massa virke för kommande förråd där jag hade tänkt plantera så det fick bli en båt i mitten…)

Men trots detta tycker jag livet flyttar på mindre ansträngt än tidigare och jag tror det beror på PENGAR! Jag har nu inte så fruktansvärt lite av det och att ha lite mer ekonomiskt svängrum gör ju onekligen livet mycket enklare. Det där stressen över att kanske inte ha råd att tanka bilen helt full om det skulle behövas finns inte i samma utsträckning som tidigare. Nu menar jag för all del inte att vi lever i sus och dus, alla miljonerna i lån finns ju kvar men vi har ett litet överskott i kassan och jag ska vara mycket rädd om det.

Lilla blå kom hem till oss igår. Svägrska gick i höstackar, hon fick ett befruktat ägg av mig men sen ville hennes make hellre ha vuxna höns som producerar ägg direkt…så jag fick tillbaka mitt lilla ruvade knytte vilket passar utmärkt då vi ska utöka flocken och vi nu har en ruvande höna! Jag hoppas på en dam, hon kommer ju vara en korsning av aracuan och cream legbar så blå-turkosa ägg är ingen omöjlighet!!!

Jag ser framår i tiden, ungefär tre år, då kanske vi har det ÄNNU lättare och då vill jag resa till en sandstrand, så skönt!

Kanske vi redan i sommar gör en avstickare från Frankrike och tittar lite på antingen Medelhavet eller Atlanten (helst det förra).

I dagens sköte ligger dansuppvisning, parkour, trädgårdsarbete och sen lite skrivande av politik insändare samt ett möte. En HELT vanlig söndag. Eller den skilde sig från tidigare söndagar så tillvida att jag faktiskt sov efter klockan sju och hade kanske fortsatt med det om inte min lillebror ringt….av ännu oklar anledning. Han är morgonpigg….

Oj, vad solen sken på oss igår, jag blev brun kändes det som. Här jag Stefan och Elaine när vi sprider vårt budskap i centrum. Jag pratade med en mycket trevlig man som väntar på en ny njure sedan tre år….tänk på att anmäla er till donationsregistret. Om det allra värsta händer kan man ändå göra en sista god gärning och skänka sina organ man inte behöver längre till någon som då slipper sitta fem timmar varannan dag på ett sjukhus för att rena sitt blod! Jag skänker honom en tanke nu.

Valåret

Som ni kanske vet har jag börjat engagera mig politiskt. Lokalpolitiskt. Idag ska jag stå i centrum och försöka omvända folk…eller iallafall dela med mig av min syn på saker och ting. Partiet grundades då det fanns ett missnöje med det långvariga moderata styret. Demokrati och transparens var ledord. Och DET passar ju mig perfekt. Jag gillar demokrati och ogillar korruption very simple kan det tyckas.

I landet där ingen tidigare trott att korruption funnits, det var ju något för italienarna typ, visar det sig att vänskaps- och annan korruption är vanligare än man vågar tro. Jag menar se bara på Svenska akademien, att ens skriva det med en versal i början känns ju fel i dagarna. Jag undrar om de ens kommer närvara på Nobelfesten i år, hoppas inte. De har inget där att göra tycker jag.

Tillbaka till min ö, vi fick igår besked om att det krävs ett 2m högt bullerplank vid vägen nedanför oss för att vi ska komma ner till minsta tillåtna ljudnivå. NOTA BENE minsta tillåtna störning, inte en skön och härlig miljö alltså som är helt oskyldig för människor.

Det intressanta i den här nya kalkylen är att de använt gamla trafikdata (2015) och satt hastigheten på vägen till 50. Förra beräkningen som gjordes använde trafikdata som var ännu äldre men då MER trafik och räknade på 56km/h. Då bedömdes planket behöva vara 4m högt för att skydda oss…..om det fula huset framför ej byggt, vilket det har men som gör noll skillnad pga att det är för lågt och för långt från vägen! (Många parametrar spelar in har jag fått lära mig).

Jag har testat (jag kör alltid rätt hastighet i utsatta områden eftersom jag vet hur störande det är för de som bor) att köra i 50km/h här och det blir ens medtrafikanter MYCKET upprörda av, de kör om i full fart, blinkar, lägger sig 30cm från baken på en och bär sig år som idioter kort sagt. Men det är nog bara för att de har mycket viktigare saker för sig än JAG har och är såååååå försenade hela tiden….

Hur som helt så har jag nu överklagat det här beslutet då jag tror att det kommer göra noll och ingen skillnad även om det gläder mig att vi ju hade rätt, vi är bullerutsatta. Det har liksom negligerats av kommunen. MEN nu verkar det som om det kanske är vi som ska bekosta detta…jag ska ta mig en ordentlig titt på detta för rimligen är det 1 kommunens ansvar att dess invånare har det bra där det bor om de nu tillåtit bebyggelse här och i andra hand är det säljaren tycker jag som ska bekosta detta som dels tjänat pengar vid försäljningen av ”obrukbar” villatomt och dessutom lovat bullerplank i kontraktet och i övrigt betett sig illa och bett lilla MIG att dra åt helvete….

Vi får se, the story goes on. Jag vet att man är liten mot övrheten men man kan vara den där irriterande myggan som stör nattsömnen och en sak kanske de har lärt sig….jag ger mig ALDRIG om jag har rätt, och jag har ALLTID rätt! #ödmjukikranskommun

Vi i villa

Lilla Pingu, först skulle den heta Marabou tyckte jag då den kom ur ett mörkt chokladbrunt ägg och var en fågel (storken). Det gillades ej, barnen fattade inte poängerna. Sen blev det Chocolat för jag gillar filmen, godiset och vi har en som heter Chanel men det gick också bort. Slutligen fick barnen bestämma och visst, en pingvin är ju lite likt.

Just innan klockan slog sex vaknade jag den här lediga dagen. Ont i kroppen och inklämd mellan två barn (och en fullvuxen man med den fantastiska förmågan att sova trots trängsel, oljud och solsken) beslöt jag mig för att starta dagen. Vi har många ”måsten” nämligen.

R på jobbet uppskattar alltid dammvippan…och visar varför.

I helgen köpte vi massor med pil som egentligen är energiskog men då anläggningen ska avvecklas fick vi köpa. Jag har lite varje dag efter jobbet grenat av för att underlätta inför det verkliga jobbet, att fläta staket kring min odling. Jag kan ha gjort en knapp tredjedel.

Morgonen började med att plocka upp kycklingen som pockar på uppmärksamhet och jag skriver detta med höger hand. I den vänstra sitter Pingu. Jag hann också flytta ut nästan alla plantor som nu ska vänjas vid solen för att snart planteras ut för gott, plantera om två bönor som växt ur sin kruka och koka en kopp kaffe.

Här en bild på hur mitt livs första egna täppa såg ut. När jag köpte det 1997 var det tillbyggt och fönstret på nedre botten flyttat till andra sidan. Jag älskade det vid första anblick och där började mitt trädgårdsintresse.

Jag satte mig för att titta lite i Vi i villa…..jag rev ut en sida om ”hetast i trädgården” och konstaterade att jag ÄR det samt att dessa heta trender är samma som när jag förts blev med trädgård i princip. Pilstaket är inte precis nytt och såklart har jag växtstöd av pinnar från detsamma.

Jag gillar den här bilden. De lämnade pilen på ett traktorsläp, mitt på backen, ingen koll och så hämtade vi. Väldigt tungt var det men den typen av ansträngning gillar jag.

Sen kom jag till ytterligare ett inslag….”Odla din egen mat”. Det inleds med orden ”Vad kan vara bättre än att plocka egen….”

-Att handla på ICA det man behöver, hör jag min mors röst eka i huvudet. Hon har odlat mycket tidigare men nu endast jordgubbar hemma och enstaka tomater i Frankrike. Och helt ärligt verkar inte folk gilla att odla alls. Vi som gör det älskar ju såklart men det är ju plastförpackat frukt och grönt de flesta konsumerar, måhända ekologiskt men ändå. Jag såg Björn Källman med ett barn på Norrmalmstorg i söndags bärandes på en Ekolåda, sannolikt från en matbutik på Hamngatan….

Och jag förstår varför inte alla odlar. Man behöver en odlingdplats (svårt i innerstan) det tar tid, man kan nästan inte resa bort, man blir skititg, man måste kröka rygg osv. Men som jag konstaterade på min föreläsning i söndags, man mår BRA av att odla sin trädgård!

Idag när stora saker skulle hända i vår trädgård så möts vi av gråväder, regn och blåst……

Jag ställer in mig på sol i sinnet. Jag och plantorna  måste ut. Jag råkade ”förså” mig i februari så köket, köksgolvet och varje ledig yta i vardagsrummet är fullt av växter som längtar ut.

Ledig dag betyder som vanligt – mer än vanligt att göra. Trevlig lovdag på er alla!

Mitt sätt att varva ned, virka i bilen på färjan. Det ska bli ett skärp till min nya kofta i handspunnet garn. KANSKE jag ska ordna pärlfrans i guld i ändarna bara för att jag kan…och så gör jag två skärp. Ett för fint och ett för vardag…..det blev mycket garn över nämligen.

 

Valborg 2018

Lätt överväldigande lokal att föreläsa i kan jag säga. Ingemar Bergmans far var tydligen präst här en gång i tiden. Och nu vet jag vad en sakristia är också!

Jag kan ärligt säga att jag haft NOLL plan att fira denna helveteshögtid. OM man ska fira denna dag ska man göra det inomhus men en brasa i öppna spisen. Maken till taskigt väder jag upplevt vid diverse brasor är svår att finna. Överträffas endast av gröna julaftnar och regniga midsomrar. Jag hatar att vädret är ur led och tills det ordnar till sig (mitt förslag sedan länge är att förlägga julafton i slutet av januari och sen följa det spåret för att få högtidsanpassat väder.

 

Jag svårt inte, jag hädade inte och lät bli att ta mitt evolutionära exempel på varför amygdala är bra att ha… Jag höll mig inte alls till manuset som jag jobbat med…jag kände mig mest hämmad av det.

Samma sekund som jag satte foten på kyrkoområdet började klockorna klämta, det gav viss stress kan jag erkänna. Fin är den iallafall och glad att jag klarade av detta, jag som verkligen HATAR att föreläsa, min debut alltså i en kyrka, vem hade kunnat tro det???

En kardinal, en biskop emerita, en psykiater/professor, en fd riksdagsledamot/läkare och sist ut lilla jag! Ja jag egoboostar mig själv.

Alltså vilken maffig byggnad.

Jag gillar de här ljushållarna, skulle gärna ha en hemma faktiskt. Ikonen är också fin!

Det är studenttider också, här från i tisdags när det var studentmiddag i stan. Ett orosmoln är att dagens studenter inte kan sjunga LAMBO. De står heller inte på stolarna när de sjunger, de vänder inga glas på sina mössor och den kom citypolisen in och presenterade sig……jag kände ett starkt behov av att revoltera då…och då är jag ändå väldigt förtjust i poliser…..Var finns all ungdomlig busighet??? VAR?

Här jag med exmaken och årets student. Hon blev utsedd till klassens feminist…..jag vet inte om det kommer från mig eller hennes far. Längden kommer inte från mig i vart fall!

Efter söndagens uppträdande i kyrkan gick jag hem till min äldsta dotter som bor nära. Hon har så fint hemma, jag känner mig som en lantis när jag kommer dit. Hon visade på TONIC som fick mig att vilja dricka GT och sen bara hennes handtvål! Jag bestämde att nästa stadsweekend ska gå till Stockholm city. Jag och maken tvingar oss in hos henne, hon får passa barn och så går vi på Créme och äter på fredagskvällen och lördagen går vi i affärer! Ekerö må vara härligt att bo på men så mycket överraskningar bjuder inte butikerna på.

Här ligger jag och pustar ut efter den mentala ansträngningen av att föreläsa om mental överbelastning. Tylla vill vara inkognito. Talk to the foot liksom! När jag kom hem sen tog jag mig an alla den energiskog jag köpte på lördagen från Svartshöanstalten och som snart ska bli staket och kanske häck och växtstöd här hemma.

Igår. Var. JAG i en kyrka!

Fake food

Nästa nummer väntar jag ivrigt på, det är med hatkärlek jag läser. Jag har sett att mina rabarber är på väg upp och det här ser ljuvligt gott ut!

Hej alla läsare som troget hänger med trots bloggtorkan!

Jag skulle vilja skriva att det är bättre med kvalitet än kvantitet för det tycker jag men det är kanske lite övermage att skriva så om sin egen blogg? I vilket fall tycker jag bättre om bra än mycket. Så var det sagt.

Å vad han är folklig, dubbelknäppt bläääääser och polokrage. Ser ut som Råger Mååååre tycker jag.

Jag tog mig lite ”egentid” (läs gick på toaletten och låste snabbt). Där tog jag mig an senaste numret av Buffé. Redan förra gillade jag formgivningsmässigt, de har bytt typsnitt mm. Men innehållet….Först stod det på omslaget att PRINS Daniel arbetar för jämlikhet(!). Det var liksom nog för att få igång mina ”juicer”. Sen en bild på mat i en SKÅL. All mat i en skål kallas numera BOWL. Varför då kan man undra när vi har ett utmärkt svenskt ord för detta. Mat i skål, asbra. I skålen kan du lägga allt du vill, och sen…..Skålmat!

Den är snygg nya tidningen. och på bilden en skål mat!

Sen läste jag ett recept med KONFITERAD lax. Om jag förstått konfiterad rätt innebär det kokt i sitt eget fett….som med gås eller anka. Den skulle serveras med RÅ sparrissallad såklart och kaprismajonnäs. SÅKLART! Varför koka sparris? Eller ha kapris vid sidan om? Jo för att vi älskar att krångla till det. Lägg hellre majjon i en skål och rör i kapris och fettinkokt lax och kör över den med mixern! Då har du nästa heta trend, FUL mat. Ful men god, just up my alley!

Får jag presentera, fumlat!

Därefter kom tips på att riva rödbetor ned i gröten….seriously? Hatar all gröt utom risgryns så det blir inget med det. Faaaast, då kanske vi har verklig tomtegröt. Associationerna flödar känner jag, vilket flow!

Jag såg sen en annons om ”Soup on the go” och tänkte…vad hände med slow foodtrenden? Jag hörde om det för länge sedan och tyckte det verkade SÅ bra men innan jag hann anamma den trenden kom detta med att äta ÄNNU snabbare, kall soppa medans du går!?! Tiden rinner iväg snabbare än jag hinner lära mig barnens klasskompisars namn numera, jag vill inte äta och gå. Jag vill sitta tyst med alla elektronik av och ÄTA, tugga. Helst mat jag förstår mig på. Behovet av dessa ständigt växlande trender gör mig förtvivlad och förvirrad. Måste vi hela tiden uppfinna nya saker som inte behövs, som kanske rent av är farliga?

Sist ut var det en annons för guru. Alltså G U R T. Ni vet väl vad det är? Det är låtsasyoghurt. Jag vet inte vilken del av yoghurt som är med i den soppan om det är yog, hurt eller bara gurkört?

Fakeurt!

 

Hastighetsäta, nej tack! No soup!

 

Nu har jag laddat ur. Jag ska sitta i solen. Sen ha gäster på kvällen. Det blir gammal känd mat för MIG. Persiskt ris med saffran som jag åt hos min dagmamma som liten och sen saffrans och citronmarinerade kycklingfiléer (de som mest ätit majs) och gammalt hederligt kranvatten för min del till. Spexar jag till det riktigt kanske jag gör mast o kliar…vi får se. Det kommer säkert bli ful men jag hoppas på gott. Jag lägger upp på platta FAT inga plages alls där!

Nu ut med er i solen och glassa!

Undran vad detta ska kallas……har ni något bra förslag?

 

Varma kramar

Jag hade en extra härlig dag på jobbet idag. Gjorde kanske lite skillnad och sen….när jag låg och förberedde en föreläsning för AT-läkarna om beroende råkade jag googla förbi (alltså medvetet som en avslutning på dagen halv två på natten) detta! Den senaste recensionen. En av tre….nr 1 är Pia Dellsons bok, nr 3 Är Ur balans av Perski. Den har jag läst, den var mycket bra…..men tjock. BRA och värd att läsa efter eller ev före du brinner av.

Här hela inlägget!

Hallelujamorsorna om min bok

Här om just min bok bara.

Knytblus på modet

Jag har ändrat mig avseende knytblus, men det beror nog på en kombination av att jag blivit äldre och tänker att det kan vara bra att dölja eventuella rynkor med och skydda känsliga partier mot sol. Nästa steg blir handskar så som Gunilla Pontén gör för att slippa avslöja sin ålder. Jag tänker på filmen Nikita där man får lära sig det. Men när jag var så ung lade jag det bara på minnet, nu plockar jag fram den kunskapen igen.

Jag äger ingen knytblus. Mest för att jag inte riktigt tyckt om modellen men också för att jag tyckt det andats kvinnor som ska verka vara som män….jag tänkte instinktivt Thatcher  m.fl. Danius…jag vet inte, henne har jag ju mest associerat till katedralklänningar och svamliga och pompösa utläggningar om sina klänningar och Dylans ”enastående” tal. Men nu har vi ju den här knytblus diskussionen som jag funderat på ett tag….

Jag hade trott att Bilder på Antonia i knytblus skulle poppa upp som svampar ur marken men nej då. Detta är väl inte ens en knytblus tror jag, mer av en sjalkrage. Hon är oftast mer avklädd och ser naturlig ut. Assnyggt hår!

Min första tanke var att allt omkring just Akademien är så hemligt. Vi vet INGENTING (om man inte ligger med kulturprofilen eller för all del andra ledamöter) om vad som sker i det slutna sällskapet. Det är lite som med frimurarna. Sen bryr jag mig inte så mycket om vad för fuffens som sker i slutna sällskap om de inte finansieras av skatter vilket jag inte tror att de adertons klubb gör.

Power woman! Med pincettgrepp, det var lite av hennes stil va?

Jag har tappat all respekt däremot och det är ganska tråkigt tycker jag för jag brukar verkligen se fram emot Nobel och alla utnämningarna. Jag har aldrig haft så mycket synpunkter på deltagarna utom kanske Horace och Kristina Lugn för den ene retar jag mig på pga hans uppblåsthet och den fjuttiga striden med exfrun i manegen. Lugn….alltså hon är så misstänkt lugn att jag bara inte kan gilla. Hennes svammel i radion i veckan var bara för dumt. Ett tag funderade jag på att skriva ned det för att det skulle bli riktigt tydligt vad hon sade (eller INTE sade). Jag röker, ni döööör?!? What? Det hon skriver är nästan tydligare än det hon säger ta mig tusan!

Hej hej!

Så Alice Bah K IGEN ute och manifesterar fast hon inte har en susning om sin plats. Hon vill visa upp sig kosta vad det kosta vill känns det som. Hon har INTE med detta att göra och OM hon hade det hade hon kunnat sparka hela högen tycker jag!

Lite mjukare framtoning här, men håret alltså….

Om man inte vet något om ett ämne tycker jag man kan hålla käft tills man gör det. Bara för att Danius avgår behöver ju inte det betyda att det är riktat mot KVINNOR! Hon var ändå sekreterare för hela klabbet…kan man bli det om alla där hatar kvinnor? Sannolikt inte. Om någon ska göra och kan göra något är det kanske kungen i detta fall och då vore det kanske lämpligt att han lät någon sansad yngre och lite mer liberal medarbetare skriva in nya stadgar och kanske till och med säga att fördelningen ska vara ungefär 9 kvinnor och 9 män? Och inga poeter tack! För obegripligheter som gränsar till galenskap tycker inte jag ska premieras. Det som jag sett skrivet av de två kvinnliga poeterna som figurerat mest kunde ju lika gärna ha skrivits av en slumpvalsgenerator i mitt tycke. Googla frostenson och dikter så kommer fem stycken upp och jag fattade verkligen ingenting. Ett ord gnagde sig fast och det var kransanus. Nu kan jag inte få det ur min hjärna, vad ÄR det? Är det något man får? Gör det ont? Sååååå många frågor.

Stickspår – potträning och avträden

För pojkar antar jag….Frank fattade direkt och tyckte det verkade jättekul!

Morgonen började med att en son bröt ihop av att inte ha en laddad telefon. Därefter uppstod upprörd ordväxling, inte ett dugg lågaffektivt tyvärr och jag kände behovet av att gå upp och vara just lågaffektiv. Jag satte mig med sonen och frågade vad han ville göra, han ville titta på spanska bilderböcker…..så då gjorde vi det. Det visade sig väldigt svårt att hitta med alla svenska sökord och kombinationer jag känner till så jag övergick till spanska. Jag hade ju en mormor som bodde halvårsvis (ibland mer) i Spanien när jag växte upp så spanskan ligger mig varmt om hjärtat och jag har ett ganska bra ordförråd.

Ehm….jag vet inte om jag skulle köpa en sådan för trängda lägen….

Resultatet blev att vi hamnade bland barnartiklar….som förvirrade. Jag blev tvungen att överge bilderboksspanandet för att söka vidare på potty trainer…och GISSES vilket utbud av annorlunda grejer det finns utomlands! (med reservation för att jag inte är helt uppdaterad (och kanske aldrig varit det) på den svenska pottytrainermarknaden).

Här en annan variant, unisex minsann!

Kiss och bajs verkar vara mycket större utomlands, och mycket mer färgglatt. Plastigt, doftreducerat och ibland unisex!

Här doftreducerande ”liners” i plast….

Skydd för bilbarnstolen från Britax….

Portabel och vikbar resepotty…. Jag antar att den levereras med ett fuktsäkert fodral. Självklart doftreducerande.

Den här tog jag med för att jag först trodde att det var för en bidé…men jag tror nog det är menat för ett vanligt handfat? Ganska smart faktiskt.

Den här är ju asbra! Kanske ska beställa en för mina barn har faktiskt fortfarande problem med att nå vattnet. Det gör det inte lättare för dem att sätta PÅ vattnet men ändå!

Inte så dumt kanske. Jag tänker på boken ”Hotel New Hampshire” med alla toaletter för ”dvärgar”…..hade passat mig så bra genom åren! Notera fotsymbolerna så man inte missförstår!

Så här fint kan man bära med sig sin kissflaska på stan. Den med grönt är nog snippvarianten.

Avslutningsvis en mer stationär barntoalett, väldigt rolig. Det ska vara KUL att uträtta sina behov!

 

Är all denna plast till för att göra barn blöjfria? Jag har ju skrivit tidigare om pottträning och hur jag inte tror att det hade passat vår familj men inte anade jag att det fanns så mycket hjälpmedel. Frågan är hur länge man måste potträna om man VERKLIGEN gör det och låter barnets utveckling ser ut på det här området. För OM det är så att man kan fastställa med en viss felmarginal (standarsavvikelse) så ser jag framför mig hur MP kommer med lagförslag kring förlängd föräldraledighet så att vi kan komma åt miljöförstöringen som alla blöjor och våtservetter orsakar. Men ännu mer plast för detta kan inte vara lösningen. Istället tänker jag att mullvarianter av detta och glasbehållare att kissa i ”on the go”. Eller man kanske inte ska vara ute och röra sig med barn….man ska nog vara hemma, som jag gärna var, och kärna smör? Tillbaka till dåtiden, och själv tälja sin bajsavskrapare. För sådana fanns förr ju (pre toapapper och hälla extremister i vattenklosett).

Jag ser framför mig att barngrupperna bli otroligt mycket mindre på dagis, barn går på förskolan bara mellan 3-6 år och Libero får börja tillverka inkontinensgördlar för äldre istället….Framtidsspaningar är jätteroliga ju.