Grånar och går bananas

Väldigt inspirerande! men digitalis är inte min grej, för giftigt!

Hela året väntar man på semestern (jag iallafall). Jag snålar (tycker inte alla), källsorterar, komposterar och väljer mycket noga vad som ska inhandlas, förtäras och SEN när semestern kommer då lever jag ut. Det började redan på planet ned kände jag. Jag försökte hålla igen, beställde ingen chipspåse på planet för 600kr kilot utan bet ihop, åt medhavt skrumpet äpple och de rester som resten av det sjuhövdade ressällskapet ratat….jag stickade på en barnsocka och inte förrän strax före landning tog jag tag i flygmagasinet i fickan framför mig. (Erkänner mig alltså skyldig till en flygresa i år, som en helt vanlig Miljöpartist…).

Innan jag åkte fotade jag mina odlingar. Jag kände stor sorg och oro inför att lämna dem….

Lite hann jag skörda och frysa in iallafall…

Jag bläddrade snabbt förbi intetsägande annonser för smink, bijouterier och annat jag aldrig köper och verkligen inte behöver och vände sedan på blaskan för att se lite av reportagen. Och se DÅ kom inspirationen. Den som lyst så starkt med sin frånvaro senaste tiden. Jag fotade för att minnas och kunna blogga om och sen var vi på jorden igen.

Jag förundras ständigt över hur folk låter sina barn kräla omkring på olika golv….här sitter mina och jag får full panik och blir jättearg!

Jag och E på Arlanda.

 

Stolen du vill att dina grannar ska SE?!?

Pyssel med hyrbilen, repor där det inte skulle vara, en stol som fastnade i liggande läge, ett bord som omöjliggjorde snurrig av bilstol och lite annat men sen bar det av. I cirka 20 minuter (1/3 av vägen vi skulle åka i mörkret på franska landsvägar). Någon blev pinknödig och JA frågan hade ställts innan ”embarking” men just precis i DET ögonblicket var den lille mannen ej kissnödig, det kom sekunden senare, när vi var på motorvägen. Jag känner ju vägen så jag stickade vidare och kände mig nyttig ända tills ljuset helt svek och min känsla för sockan försvann.

Jag har ju länge lobbat för en familjebuss, maken är strängt emot detta. Meeeen efter att jag sagt att man kan platta till alla säten och SOVA i den kanske han har börjat mjukna lite…#soverfemisammarummenharbarafyrasängarpåsemestern

Idag är vår andra dag här. 34 grader och full sol. Jag hade oroat mig för att resa ifrån det fina Stockholmsvädret med all torka och djuren men jag nås av nyheten att det är 11 grader och regn hemma så nu kan jag slappna av och känna att tiden ändå inte är helt ur led. Det är varmare i södra Frankrike än i Sverige. Tur för mig.

Galet godis brukar jag ladda upp med inför hösten och vinterns kalas. Älskar att överraska!

Idag skulle jag ansvara för lunchen. Vi drog alla iväg till närmaste stormarknad och det var lite skönt att komma in i den luftkonditionerade byggnaden faktiskt. Jag kom ut 3600kronor fattigare med tre påsar….jag VET! men det är något speciellt med matafäfrer på franska vischan, de ha ALLT! Lite som ICA-Maxi i Ahlby!

Vin med badkläder var jag ju tvungen att köpa!

Nytt favvoprogram på BBC, den här bilden är med för att visa det svarta gräset. Jag har detsamma hemma, känner mig sååååå rätt!

Detta gav inspo!

Sådana genombrutna betongblock fanns överallt i Spanien när jag var liten. Skulle gärna ha dem hemma nu.

Jag gick bananas kan man säga. Jag kom hem med en king size gräddspray, goût vanille de Madagascar, guldpuderfärg till macarons mm, silvershampo till mig, sprits med olika tyglar, marschmallow fluff med gräddsmak, sel de Guérande, ett halvt kilo svartpeppar, ett par blekrosa espadriller jag velat ha ett längre tag nu och……massor med marmelader av olika slag. Eller…inte alls av olika slag, citrus. Jag gillar citrus.

En french hot dog maskin någon?!?

Massor med intressanta elektriska prylar hittar jag alltid…här en dammsugare av det lite mer rymdlika slaget…

Såklart måste man ha guldpulver till bakverk, två måste man ha dessutom!

Brigitte Bardot har en egen ”line” med underkläder nu också….på supermarchén! Så söt! Köpte INTE nota bene någon jävla måtta får det vara!

Varje år jag kommer hit får jag sådan extrem inspiration och igår planerade jag, efter ett avsnitt av BBCs program garden rescue (som ni måste se!), om hela min trädgård, ni ska få veta mer på min andra blogg, Eget hushalle när jag ritat och tänkt klart. Helt oväntat har jag tänkt HELT om. Jag ska pga hus i Frankrike och önskemål om semestrar, ha en lättskött trädgård! Men snygg!

Nu sitter jag här, maten är uppäten, barnen stojar orimligt mycket i poolen och de som inte gör det jagar livet ur små söta geckoödlor så hjärtat nästan brister men jag ORKAR inte säga till mer. Min mor försäkrar mig om att de inte blir psykopater av att jaga och ibland av misstag ha ihjäl eller amputera en svans. Kriterierna gäller för större djur och det måste finnas ett inslag av tortyr….jag nöjer mig med detta och kollar DSM V senare.

Jag hör galna saker om Trump…barn i burar?!?! Jag valde aktivt bort att efterforska detta och jag ser att min insändare är med i lokalbladet…det börjar bli en vana. Kanske jag skulle blivit journalist? kanske det är bra att inte bli journalist innan man har en grundmurad åsikt eller en viss kompetens? Hur som helst, jag sörjer våra tre enorma buxbomsplantor som jag ägnat tid åt att formklippa, de har drabbats av den kinesiska sjukan…undrar när den når Svedala…?

Jag tar paus nu. Måste vara med barnen…sticka sockor och insupa vilan (?).

Jag vänder mig mot fikonträdet när jag yogar. Det kommer vara fullt med frukt i augusti!

Jo, till Anki, jag har yogat varje morgon med min mor, valda delar…hon verkar resistent. jag sa att jag skulle skvallra till dig. Jag inledde första passet med att hon INTE skulle ägna den lugna stunden till att planera middagen. Då började hon fnittra….det ska nog bli ordning på detta, skam den som ger sig!

Jo, jag tänkte att detta var en ypperlig tid att förvandlas till gråhårig…lite i smyg, därav silverschampot. Jag har ju som förvandlats från en rumphyllebrud till en spionhäck så kanske jag snart kan söka jobb hos MUST, kanske inte platsar hos SOG (fast jag igår i ren ilska klarade 25kg i biceps curl med skivstång till makens STORA förvåning, och min).

I kvällssolen drack jag en alkoholfri öl med citronsmak…kolla kapsylen, jag blev riktigt lycklig och nostalgisk av den!

Det visade sig att exakt samma flamingo fanns i affären här men då kostade den 400kr mer!!! Sååå värt att släpa ned. Men å andra sidan hittade jag en lika stor fast en SVAN!!!! A must have!

 

 

 

Stamina, snabbtåg och avslutning

För en tid sedan visade dottern som bor på Östermalm fantastiska tonicflaskor. Och en stund var jag lite sorgsen (och lättad av ekonomiska skäl) över att jag inte har mer än tre butiker i princip att handla i och att jag kan deras utbud utan och innan. MEN sedan jag började arbeta i Södertälje har jag upptäckt ICA Maxi i Ahlby (gamla fina stavningen). Och se där hade de glass från samma märke, hur cool? Man behöver inte bo på Öfvre för att få finlir, man kan bo i orten också men tydligen inte på en Mälarö….(vischan).

Jag började min sista dag innan semestern precis som vanligt, på färjan med stickorna i hand. (Dessförinnan hade jag ju väckt, matat och lämnat barn på förskolor, tröstat gråtande barn vid vägen utanför fritids och andats i en fyrkant lite). Jag hörde om det politiska käbblet om snabbjärnväg eller ej. Alliansen säger att S och MP är för vaga i sin finansieringsplan att de ej vågar säga ja, de vill ha en BRED allians för att ingen ska kunna få skulden ifall det blir som med NKS och jag kände mig SÅ TRÖTT på politik!

TRIGGERVARNING! Detta är en bild tagen av en bekant och kollega på insidan av en toadörr på NKS….need I say more? Min mamma trodde att det nog var en god idé att ha någon som går runt på kvällen och kollar om det finns personal inlåst som behöver släppas ut i friheten…inte helt lättad instruktion. Lättare att hantera en defibrilator!

Om jag förstått saken rätt ät det ytterst tveksamt om Sverige ens har människor nog för att en investering på 200 miljarder ska vara rimlig att göra för att vi ska åka tåg istället för flyg. Jag kan absolut fatta att vi vill ha miljömässigt bra transportsätt och att flyg är en bov i dramat men jag undrar verkligen om det är försvarbart ändå. Och kalkyler verkar ju vara till för att överskridas….sen undrar jag lite vad för el dessa tåg ska gå på för i min bok är det allra allra värsta för planeten och framtiden kärnkraft. Lagringen av utbrunnet bränsle oroar mig väldigt mycket och har gjort så väldigt länge…

Annars gillar jag tåg, det finns något romantiskt med dem och jag skulle önska mig nattåg till Paris, Rom och Berlin (kanske finns fortfarande?).

På vägen efter att jag släppt tankar på jobbiga okunniga och vaga politiker funderade jag på hur en bra förälder är. Jag har haft en ambition att vara en superfantastisk sådan och jag kan kanske komma undan med att varit en helt OK sådan för de som är stora men nu på sluttampen känner jag att jag tappat greppet. Läxor kommer in sent, möten och matsäckar missas hur många mail vi än får om detta. Jag kan för övrigt återigen påpeka att jag vill ha LAPPAR! i PAPPER, som jag kan ha på ett kylskåpsdörr eller på väggen, TACK på förhand. Jag hatar alla mail man får om allt möjligt jag vill ha noll mail helst.

Idag praktiserade jag min mammas modell, låt dem lösa sina egna problem och vad gör det om 100 år typ. Det gick ganska bra men jag måste verkligen TÄNKA det för helt automatiskt tycker jag inte att slime och tuggummi i håret trots att man sagt till tusen gånger går bra, framförallt inte i min NYA BIL (som inte längre är så ny men som fortfarande känns så). Men jag lät iallafall bli att bli arg och skälla jag bara tog hand om det och vips slapp jag sura miner.

Älsklingsblomman och en till fick jag i fint paket, mycket glad åt detta, står nu i köksfönstret och jag hoppas de överlever semestern! jag ska gräva ned en sk. semestervattnare!

På avdelningen var det fullt ös, det kändes som om allt som inte hänt tidigare skulle knöas in idag och det var både kul och jobbigt. Mest kul ändå och på ronden kom enhetschefen in och tackade av mig så jag fällde en tår och jag fick fina röda klöver som jag älskar!!!! Så glad för alla fina ord och jag hade så gärna stannat.

På en av våra promenader stötte vi på ett antal förfallna hus efter varandra. Vi tog till vänster vid ett extra förfallet hus. Jag sade att här skulle man sålt till, mycket att renoveras och en bill till på köpet….och en båt…..och en……HUSVAGN med stort renoveringsbehov, något för den händige minsann!

Glad att jag inte bor granne med den här fastigheten.

Gårdagens promenad bar av till vattentornet, det såg fruktansvärt långt ut men vi hann fram och tillbaka på under en timme och det fläktade skönt på toppen. Vi såg en mindre utbränd skogsplätt på vägen också….orten e verkligen spännande!

 

Här står jag i blåsten och svalkar mig.

Vanligen brukar jag och överläkaren ta en promenad för motionens skull. Vi äter och motionerar också ibland. Idag tyckte han vi bara skulle äta. Han tog mig och två till till Fittjas kulturcentrum. Sist jag var där var 1998 tror jag när jag gick på käftis i Flempan och då var det inte lika fantastiskt men jag minns det som gott. Har ni aldrig varit där, åk dit men inte på en helg då är det helt obegripligt nog stängt. Aubergineröran var helt fantastisk, på allvar, jag ska kanske äta bara den nästa gång! Min chef som är från Irak förklarade hur man gjorde, grilla hel aubergine, krydda (oklart med vad men det verkade vara mest vitlök) och sen yoghurt….jag tror INTE han har lagat den rätten men jag ska ge det en chans för att sedan kanske be honom fråga någon som faktiskt vet hur fasiken man gör. Iallafall sjukt gott.

Även idag såg vi färgglad kreativitet, denna gång i Fittja, oklart om detta var meningen eller ej…

Mitt emot Fittja gård ligger det, finast på insidan!

Taggtråden undrar jag lite över, kändes väldigt militant först, lite som The peoples liberation front of Judea….

Meddelanden i trappan….hann aldrig läsa riktigt, tar det nästa gång!

Ljust och fint, enkelt på det hela taget. Får genast lust att åka dit igen!

Så fint! Det är skåp om det inte framgår….

Kikade helt snabbt in i bibblan…tänk om vårt bibliotek såg ut så här! Eller finns det någon som har ett liknande där de bor? Älskar stolarna! Väldigt lugnt och tyst var det iallafall, inte alls som i den ort jag kommer ifrån där de fick stänga ett tag och nu har patrullerande vakter….

Men kolla in alltså! Bara veggokäk tror jag….PÅ lila fatet med grönt och vit gegga ligger auberginen jag blev kär i!!!!

Här min första tallrik från buffén, den andra hade mer…aubergine och sötpotatis.

Det bar lite emot att ta ett ”köpeägg” idag men tydligen skulle man ha det till riset så jag biföll. Här ser ni skillnaden mellan ”mina” ägg och de ekologiska jag köpte för att dryga ut till de två tiramisuerna som jag gjorde i tisdags….min är den som är ORANGE! Billigaste sortens äggulor är ljusgula….

Jag jobbade över lite för vi hade ett akut röntgenproblem som behövde lösas på plats. Därför gick jag dit och fixa det innan dagen var slu Mitt halvår där är nu över och jag packade ihop alla grejer inför semestern och byte av arbetsplats efter den. Först lite inhopp på psykosmottagning, en sväng tillbaka till avd och sen Neuropsyk i ett halvår. Detta är något jag aldrig gjort med tror att jag kommer gilla. massor med formulär, psykologutredningar osv antar jag och just det, provtagningar.

Kanske jag ska testa mig själv också…är det ADHD man har eller, många frågar ju men jag tror jag lider av Mb arbetsmyra, har svårt att slappna av.

Tjing!

 

Ekvalistan

Det var intressant att läsa om hur det varit på hennes gammalmormors tid, då när kvinnorna gjorde uppror mot att de var överbelastade av måsten och ständigt underbetalda. De tjänade bara 80% av männens löner, egentligen 120% mindre i förhållande till sin arbetsinsats. Det var nämligen så att landet då var världens fjärde mest jämställda land men ändå levde de gamla föreställningarna och sedvänjorna kvar att det var kvinnan som tog mest ansvar för hem och barn.

Det hade börjat med en epidemi i landet, på den tiden kallat Sverige. 110 år tidigare hade större delen av kvinnorna slutat arbeta. De blev sjuka och kunde plötsligt inte ens ta hand om hushållen. De blev så sjuka att de bara kunde existera, många gick under helt och dog av uppgivenhet.

Det hela vände inte förrän folket reste sig och politikerna insåg att det skulle bli revolution om inget drastiskt förändrades i landet. De som fortfarande arbetade fast de var smittade fick arbeta kortare dagar med samma lön och plötsligt verkade saker ändras. Produktiviteten sjönk nämligen inte och sjuktalen verkade stabiliseras. Men för de som redan insjuknat ändrades inget, tvärt om de led nu svårt av ekonomiska bekymmer då de behövde betala för de hemtjänster som fortfarande behövde utföras.  Deras män ju behövde arbeta än mer för att få ihop till det dagliga brödet och barnen lämnades vind för våg. Detta gav en ny generation med uppgivna unga vuxna som inte kunde lämna hemmen då de inte klarade av att arbeta eller inte hade kunnat studera.

Barnen drabbades då de inte fick hjälp med basala saker som läxläsning, omvårdnad och känslomässig kontakt med sina mödrar. Eftersom de som skulle ersätta mödrarna ju också var sjuka i samma åkomma tvingades man till slut lagstifta om att ingen förälder med barn under femton fick arbeta mer än fem timmar om dagen så att en förälder åtminstone kunde finnas tillgänglig hemma. Detta ledde snart till att alla arbetsföra utan barn blev väldigt sjuka inom några år.

För att klara av att de så kallade hjulen slutade snurra och att tillväxten sjönk började allt mer människor söka sig bort från städerna. De dyra bostäderna såldes av men inte så många hade råd att betala längre och staten fick köpa upp husen för att ge bostäder till de som inte hade egna och hade stort behov, mestadels unga människor som tidigare hade bott hemma långt efter att de vuxit upp och så de som kommit i migrationsvågor på grund av svält, klimatförändringar och krig.

På landsbygden började gamla städer blomma upp, självhushållet som hade varit lite modernt men mest som en önskedröm blev nu nödvändig.

Tänk att det inte var så länge sedan hennes förfäder hade varit så ojämställda och levt så frånvarande liv i otakt med naturen. Nu satt hon där med sin bok och lyssnade på hönsens sista kvällskackel inan de skulle rätta in sig på sin sittpinne. Barnen låg redan i säng och sov gott sedan en timme ungefär, de hade som vanligt stupat i säng efter att skoldagen var slut och de hade hjälpt till med tvätten och att rensa potatislandet. Snart skulle hon lägga sig, ljuset höll på att försvinna och då blev det så svårt att läsa vidare. Imorgon skulle de vila, ingen skola, bara sköta hemmet, laga mat och kanske spela lite spel ihop alla åtta. Eller så skulle de pyssla lite med sina olika handarbeten bara.

 

 

Ja jag vet, lite tramsigt men jag fick en vibb av Du sköna nya värld idag….vet inte hur jag kom och tänka på det. Kanske det var i kombination med grannes mamma och dagens lunchkonversation…jag kände mig dystopisk men tänkte att den här utmattningsepidemin kanske ändå kan leda till något gott. Något måste gå sönder för att saker ska ändras och jag tycker att det verkar som om delar av vården (läste om kvinnliga läkare på NKS som sjukskrivs ”som flugor”…).

Kram å kyss och hjärtligt tack sen men nu ska vi ut och bränna grannbaracken…..

Lyckligaste supermamman med de fiiinaste gullisarna

Jag råkar bränna av ett foto när jag har ett smärre utbrott och antagligen säger något i stil med: -Slutar ni inte bråka och skrika i bilen nu kommer mamma köra av vägen och så dööööör vi allihopa. Vore inte det synd?

Jag såg Karin Adelskölds standup Helt perfekt på mors dag. Jag skrattade tyvärr ganska mycket så tårarna rann, åt eländet. Ja ni hörde rätt E L Ä N D E T av att vara dels utmattad och i samma veva förälder. Eller det allra roligaste var det om hur man kan skicka folk till månen men inte tillverka strumpbyxor som sitter i grenen(!). Men en annan sak som fäste var detta med att inte vara världens bästa förälder…men å andra sidan…..jag har kanske inte direkt fått rätt material att arbeta med. Alltså….man älskar sina barn M E N så som jag kämpat med dem kan jag ibland tycka att jag kaaaanske skulle kunna få det lite lättare.

Jag var så arg vid några tillfällen idag att jag kände mig helt tom på insidan. Så ska det ju inte kännas när man är med sina barn. Jag har gjort något fel helt uppenbart…och jag funderar ständigt på hur jag ska ändra kurs.

Det lugnade ned sig så småningom och nu på kvällen är vi alla sams igen men jag vet att den där lättväckta irritationen hos oss alla lurar i minsta kalsongbyte eller skopåtagning….

Det hade utlovats veganmat bland annat….jag hade (utan att kränka allergiker och ideologiätare osv) lite försiktigt meddelat att jag är veganintolerant och önskat ett köttbås. Detta föranleddes av att nedan nämnda fika med fritids kom med en motlista på allergener som skulle undvikas och resulterade i att jag beslöt mig för att bjuda på isglass….senare ringde jag maken och frågade vad katten jag skulle kunna bjuda på nu när vädret inte riktigt svarade mot isglass utan med glögg. Han föreslog att jag skulle baka något utan ingedienser….och lite så känner jag ibland. Jag tror jag fr.o.m nu kör med normalkost och den som inte kan äta det och överleva….den får ta med egen mat eller stanna hemma. För mycket arbete för mig, sorry men jag har fullt sjå med att bara få ihop falukorv och makaroner här, jag kan INTE tänka i andra banor nu. Särskilt jobbigt är att försäkra sig om att SPÅR av saker ska ha ihjäl bekanta…man undrar hur mitt kök skulle kunna klara de kraven. Här söta barn som faktiskt åt lite av maten. Och sen klämde i sig trippla portioner av chokladbollar. Chokladdiet kallar vi det, så franskt!

Just idag var kanske lite extra allt, maken arbetar 14-23 6 dagar i sträck och jag drar ett ganska tungt lass m a o. Idag hade jag tagit kompledigt halva dagen för att ta emot hela fritids och bjuda på lite glass och hönstitt….och ja…det spårade väl ur lite. Inte de andras barn då men mina. Ett barn av 18 tackade för fikat….och jag hoppas verkligen att mina barn skulle ha gjort det om de blivit hembjudna till en annan familj. Jag fick tre kramar av några av tjejerna och en av en pojk, jättegulligt. Men som sagt mina killar hade fullt krig. Känslan är skam. Man skäms när ens barn inte kan fatta att NU är ingen bra tidpunkt att försöka döda varandra, kan ni inte vänta tills vi är ensamma iallafall?!?

Det blir nog folk av henne med en dag…

Jag har försökt anamma min mammas strategi, låta barnen lösa sina egna problem men jag vet inte….det känns farligt. Men jag fick iallafall uppslag till en roman…och det är ju lovande eftersom jag ska till ett förlag igen med en bokidé….det känns som om mitt liv passar bäst på papper.

Men hur förförisk? Jag vill köpa ALLA och tapetsera med kartongerna i ALLA rum, eller ett, eller en nisch…Champagne är bästa drycken, efter vatten och citronfanta.

Fast, på kvällen fick jag ett samtal från min äldsta dotter och MY GOD! vad hon är bra och inspirerande (jo A och I ni är också fantastiska men F är ju liksom VUUUUUUXEN och klarar sig själv och är på väg uppåt) och hör och häpna, hon tyckte att min senaste insändare i lokaltidningen var ”saklig, informativ men slagkraftig samt att hon gillade mitt barnperspektiv”. Jag blir smickrad av min egen dotter, det ni! Sidan 30 skriver jag på! Och helt utan att jag visste om det handlade dagens Vetenskapens värld i P1 om exakt samma! Så ni kan dubbelkolla att jag har rätt! Vetenskapsradion idag 5/6

Summering av dagen…kolla Instagram, där jag sjunger Prince för barnen innan jag traumatiserar dem i biltvätten, ganska kul tyckte jag själv….

Nu ska jag försöka lägga alla barnen innan maken kommer och undrar varför jag inte lagt barnen….

Jag läser Prostens barnbarn igen för dem och Margaretha Krooks röst ringer i mina öron, älskar hennes inläsning av den boken!

 

Nu ska jag sluta!

Söndagsintervju av språkrör

Löner på ett ungefär….

Maken arbetar ”jour” sex dagar i rad och jag är ensam med de tre små. För att krångla till det extra har vi köpt en pool som är stor nog för att alla ska kunna drunkna samtidigt. Jag hade en minst sagt ansträngande lördag. Söndagen började lugnt, maken försvann tidigt så jag lät barnen göra det de gillar mest, Tylla tittar på Youtube på min telefon, Frank glor på Netflix och Edgar går runt och låter…dvs har en pytteliten pryl i handen som han låter leva ut sitt inre liv. Just nu har jag styrt om honom till att göra mikrofigurer i brännbar leklera. Så mycket lugnare. Jag oroar mig dock över att jag måste åka och köpa djurfoder och människomat under dagen med alla dessa egensinniga individer i släptåg….min största oro är att de ska vilja KÖPA saker, något som jag ogillar av mer än ett skäl. mest för att jag inte tycker vi behöver små prylar mer. Sen för att miljön gråter av det och sist av den enkla anledningen att jag inte har pengar till det. Ett ständigt återkommande stressmoment. och jag VET att det är jag som bestämmer och att ett nej är ett nej men ansträngningen….nej är såååååå jobbigt och barnen förstår inte detta med den gråtande naturen och den tomma plånboken.

Jag har på föväg bestämt vad som ska inhandlas, hönsmat, kattmat, plast- (jag VEEEET) lådor att förvara legobitar i (enligt uppmaning från personalen på Hamleys i London), sorterade efter form, ej färg. Detta för att få ordning på Edgars rum och uppmuntra till mer lek med lego som faktiskt FINNS i huset.

I tisdags var jag hemma med Tylla, då tog vi färjan till Slagsta och gick på ICA Maxi i Alby. Där hittade hon ett garnnystan som hon absolut ville ha, jag köpte glatt för att sticka ett par sockor till vintern. Medans jag satnär det är värmeböljat med det imorse lyssnade jag på söndagsintervjun med Isabella Lövin. Hon lät väldigt trevlig, en motvillig politiker, det känns fräscht. Och mycket sympatiskt att hon vill tillbringa sin sista tid i livet med att sitta under ett citronträd i Italien och skriva böcker. Jag har ungefär samma målbild fast i Spanien.

Innan den intervjun var det ett program om situationen i Italien, om utflyttning, arbetslivet osv. Det visar sig att de går mot lowtech, mode osv är den industri som växer. de frågade en insatt person om vad som är det bästa med Italien och varför man bor kvar där….då var svaret_ Vädret, maten och det sociala livet. Tänk er den frågan i Sverige! Varför bor jag kvar här (just den här veckan när det är värmebölja kunde ju vädret vara en bra sak men ta er mentalt tillbaka till förra sommaren) jag skulle säga att jag stannar pga: Familjen, språket, den relativa stabiliteten i politiken och delvis vädret (gillar säsongsskiftningar men de blir ju mer och mer engelska…). Maten? Nja….så mycket svensk mat vet jag inte om jag äter, det sociala begränsar sig ju till familjen och grannarna just nu och den sociala samvaron på jobbet…..kanske språket är det som avgör mest var man bor. För jag skulle nog inte kunna arbeta som läkare/psykiater i Spanien eller Frankrike…kanske i ett engelskspråkigt land men då är SYSTEMET problemet.

Nå, jag har en prunkande trädgård nu, en provisorisk pool och en hel del drömmar om ett orangeri där ett citronträd har en given plats och faktiskt redan står här hemma. Ooooo jag spårar ur. Jag lyssnade ju på MPs språkrör. Hon talade om flygresor..och att hon helst åker tåg men att det är så komplicerat med tåg, många byten osv. Och se DÄR finns väl en politisk uppgift, fixa till tågtrafikhelvetet! För jag vill åka nattåg till Paris eller Madrid. Jag hatar att flyga ju! Men hon flyger ändå hit och dit i tjänsten och sen en gång om året med familjen på semester. Då frågar reportern om DET är en rimlig nivå (hon sa att man kunde flyga rimliga mängder) och ja, det var en rimlig nivå att flyga per år och person…för hon klimatkompenserar ju!

En stilla tanke är om ALLA i världen skulle ha råd att flyga på semester en gång om året…hur snabbt skulle istiden komma då?

Jag tjänar inte tillräckligt för att flyga så frekvent så jag är ingen flygmiljöbov då…fast klimatkompenserar…gör jag det? Jag odlar och har egna höns, räknas det? är jag lite cirkulär där?

Jag kollade 2017 års politikerlöner och konstaterar att hon tjänar mer än dubbelt så mycket som jag gör och hennes man som är naprapat (medellön Stockholm 33 200kr) tjänar betydligt mer än min statsanställde make så visst har de råd att resa OCH klimatkompensera inte tu tal om det. Surt sa räven tänker kanske ni men jag tycker att det är ett problem när politiker blåser in miljöångest i vanligt folk men själva inte lever som de lär….

Ryktet om min död är starkt överdrivet…

Inte hade jag kunnat tro att det skulle gå mer tre veckor mellan blogginläggen! Men så har det blivit. Ni anar nog varför, det händer så mycket kring mig just nu så jag hinner bara inte med. Och sen den här förbannade nya personskyddslagen! Har mailkorgen någonsin varit så överfylld av mail? Nej på min heder, det tror jag INTE!

Men plötsligt hände något där. Det kom det lite roligare meddelanden…

Japp, ett till! Och ett till och så ett TILL!!!!!

Hela GDPR-grejen är lite obegriplig för mig men jag inser att jag förr eller senare kommer behöva sätta mig in i detta…jag slängde ut en fråga på Insta tror jag i förra veckan angående kostnaderna för hela den här apparaten och i förrgår kom svaret, 2000 miljarder kronor. Som hittat, det hade vi kanske kunnat spara in? Inget ont som inte har något gott med sig ändå. Jag har för varje sådant mail jag fått passat på att avprenumerera utskicken, några som jag sannolikt inte fått några mail ifrån mer än årligen men ändå. Kanske detta ”tapp” av presumtiva kunder är inräknat i de TVÅTUSEN MILJARDERNA, vem vet?

En vän kom förbi i förrgår och berättade att han på allvar fått GDPR-utslag (ja han är egen företagare inom IT och har fått a shitload att hantera i och med detta) han hade en hudmanifestation av stress alltså, någon annan som fått det?

Sen en annan grej. Jag har funderat på hur det kommer att jag är så ”politisk” som min överläkare säger att jag är….jag som inte hade en enda tydlig åsikt i gymnasiet, då när alla andra var så där otroligt genomtänkta och revolterade…då tänkte jag mest på kläder och kanske miljön. NU däremot får jag verkligen anstränga mig för att inte vilja sätta mig in i saker och har t.o.m börjat se dokumentärer….spooky. Jo, jag har organiserat mig politiskt också som en följd av att ha för mycket synpunkter och tycka att samhället är på helt fel spår. Och vips var mitt fejs i lokalbladet. Snart kommer antagligen en insändare att publiceras också.

Jag är av den uppfattningen att gnäll utan att faktiskt försöka ändra på något man ogillar är totalt meningslöst. Jag är också så naiv att jag tror att varje person faktiskt kan göra skillnad, om jag inte gör mitt bästa känner jag skuld och att stilla titta på när saker går åt skogen är inte min tekopp.

 

Här är jag, näringsliv är ju inte riktigt en hjärtefråga för mig men jag studerade partiprogrammet och kom fram till att följande var det jag kunde trycka på helhjärtat.

Trevligt GDPR-mail igen..

 

Försommar men full fräs i skolvärlden, avslutningar samkväm och en hel del annat som gör att man i princip måste arbeta deltid….Just den här kvällen var jag nattjour efter jobbet så i princip arbetade jag från 08.00 fredag till 08.00 lö.

Tylla vid stubben av en uråldrig ek.

Här ett favorithus i närheten av min arbetsplats, jag tycker det ser franskt ut…

 

Jag har samlat lite lösa tåtar att skriva om och har börjat lyssna på Radioföljetongen, Laterna magica. Jag har läst den för många år sedan och älskade den. Nu lyssnar jag på väg till och från jobbet och jag fick ett sådant sug att dela detta med min teaterintresserade dotter…som en liten inspiration. Hon var måttligt intresserad tyvärr. Sen var jag på gospelkonsert igår i underbart försommarväder och kände att DETTA vore något, mest för min dotter Inez men kanske även för mig…om det bara var lite mindre halleluja.

Äldsta dottern utanför kyrkan!

Ljuvlig kväll och läge, här skulle jag kunna ha min sista vila.

Jag och F

ÅÅÅÅÅÅ

Här är jag också på vift på mors dag. Fick biljetter till Helt Perfekt av och med Karin Adelsköld, så bra och tack för biljetterna!!! Klänningen fick jag beröm för också. Den är från Lene Sand och inhandlad 1997 no less!

Brorsan kom med tårta på mors dag, den var väldigt fin och god….

Men från min vinkel såg det ut som en rumpa….

Det är en konst att få med alla barnen på en och samma bild. En fattas, han blev sur.

Gosfior

Hus jag gillar.Alltså, de till vänster.

Tylla blev rädd för apan först men vande sig snabbt. Koftan valde jag men hon älskade. Ovant att ngt jag väljer faller i god jord!

Jag har en ny favoritbutik, ICA Maxi. Jag började att besöka den i Alby för jag passerar den varje dag. Men sen åkte jag till Hovsjö också och jag gillar den med. Nära jobbet och lite variation från de tre små butikerna jag har närmast hem. MEN att utsättas för prylar kan bli dyrt…

Här några av inköpen utöver mat. Sommarkläder till semestern, flamingobadleksak, flamingoljusslinga, foppatofflor mm.

Jag och maken har ju länge diskuterat en eventuell pool….jag vill ha si, han vill ha så. Tylla fällde avgörandet, en fäll-upp-pool blev det på rean. Vi har fullt den med vatten i två dagar nu, kanske det blir klart imorgon. Sen ska vi hitta en poolvärmare också….jag tycker det är helt OK faktiskt om man betänker att den ej är permanent och inte kostar 300000kr och skulle innebära massor med jobb att hålla igång över åren. Nu i värmeböljan kan vi svalka oss och kommer bara gå på ca 6000 kr! Mosaik också, som jag har längtat!;)

Inte illa va? 5,5 x2,5m på ICA Maxi såklart, min plats i shoppingvärlden!

Väldigt nöjd. Nu behövr vi bara en tennisdomarstol att ha vid sidan om för att övervaka barnen….

En dotter tar studenten snart. Hon har beställt en hallonmoussetårta och två tira mi su. Jag provbakar och blandar till egna recept. Så snart ultimata kakan är klar får ni receptet. Den var god men i obalans. För mycket botten, för lite mousse och gelén går att göra enklare!

Så här blev det i genomskärning.

Min stående sommarfavvis, Salade miste med ägg, vattenmelon, kapris, svarta oliver, ljumna tomater i oregano, sparris och fetaostsmul. Supergod!

Här lilla T i sin tyllklänning hon tjatade till sig, tofflorna och en NY-keps från NY som mamma och pappa köpt!

Ja, det var det hele. Här syns jag med lite ”egentid” dvs omgiven av barn som helt utan pardon klistrar sig tätt intill….

 

Obönhörligt

En av reatulpanerna tittar fram.

Det är mycket nu…

Resultat alla hemma efter mycket om och men och skrik….Jag meddelade maken att jag tänker INTE estämma vad för middag som äts idag. PUNKT!

Igår var ju en ledig dag. Idag skulle jag ha arbetat, kort vecka. Det är alltid trevligt. MEN….sent igår så störtade Tylla på grusgången (det är ju inte så att vi sagt två tusen gånger att man INTE ska rusa mot dörren) och slog upp ett knä. Först såg det inte så illa ut, det var bara svart av allt grus och damm men SEN…

Blodet forsade fram, skon, golvet, kläder, allt blev blodigt. Jag försökte bedöma läget i hallen men det var för mycket smuts. Först med läsbrillor på och med ungen i badet såg jag hur illa det var. Det glipade ordentligt och mycket grus mm i såret, under huden ni vet….stor suck. Och tyvärr inte av medlidande bara utan för att det är så fruktansvärt jobbigt att på kvällen en helgdag när man har två extra barn hemma och står med middagen i ugnen behöva ta sig till närakuten, trösta ett otröstligt barn, behöva åka in skitig och dan (eftersom jag varit i trädgården hela dagen) och sen veta att de kommer behöva droga ungen för att hon ska vara stilla nog för att ens bedöva henne. Sen är ju knät rörligt och man syr ogärna…det var så smutsigt att de knappast hade velat limma och ja….jag är ju doktorn här som ska fatta de rätta besluten.

SÅ, jag beordrade maken att leta efter Xylocaingel (vi har fyra medicinlådor/skåp och han rotade ordentligt och stängde sedan inget av medicinbehållarna och ja det är petigt att nämna men jag gillar ju stängda saker…) och han konstaterade att vi inget hade. Jag bad om NaCl-sprutor (som jag glömt att jag gett till dottern som var borta länge i Centralamerika) och under tiden ringde jag min vän Y som snart är färdig husläkare. Hon gav råd om godis och is…och att sedan med högt tryck spola rent såret!!! SÅ bra och påminde mig om boken Prostens barnbarn där ena ungen nästan drar av sig sitt ena finger och prostinnan matar honom med geléhallon hela vägen till lasarettet på Bornholm.

Vi tog fram M&M (inte bästa valet kanske när barn skriker och kan sätta jordnötter i halsen men det var det som fanns hemma) och den lilla frysta Barbapappan vi köpt i Frankrike för akuta situationer. Men inga sprutor fanns hemma….maken ringde grannarna som hade två. Nu var det nära…såret kunde faktiskt bli rent!

Men nej, mamman fick inte röra, vi brottades ett tag och till sist kom jag på att om jag höll sprutan i såret kunde T själv trycka snabbt och hårt på den. MAKALÖST bra idé! Och så höll vi på ganska länge. När alvedonen kickat in kunde jag ta fram nagelborsten med lite tvål och skrubba såret rent från sista smutsen.

Vi får se hur det läker. Knän är luriga, ungen är vild och jag är rädd att hon får en grustatuering där.

Idag blir det vab alltså, för att hålla henne lite stilla. Så jag kommer att ha tid att städa kanske? Eller nä, för om hon är hemma vägrar killarna gå.

Jag ringde skolan från Franks rum. Jag sa att vi pga skärskada behövde vara hemma och då ville killarna ej gå. Tack och hej, ses på måndag. Vad händer då??? Frank störtskurar, han VILLE JU GÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Mitt hjärta alltså. Hur ska man orka med alla svängningar? Först tänkte jag ju att han som ALDRIG vill gå till skolan skulle bli nöjd.

-Men då får du klä på dig! (jag med lugn men bestämd stämma).

-Mäh! Var är mina klääääder? (F helt förbluffad över det faktum att en 8,5-åring ska behöva RÖRA på sig och TÄNKA)

-Det måste väl du veta, var lade du dem? Klä dig, borsta tänderna och så kör jag dig! (Här tänker jag curla så lite som möjligt tänkte jag).

-MÄH!!!!

-Jag äter frukost nu, 9 går bilen eller….du kan GÅ för jag vill inte hålla på med Tylla så mycket. Gör dig klar bara så kan du gå! (ÅÅÅÅ vad smart jag kände mig där! Curl off liksom! Lägga ansvaret över den här helomvändningen på barnet själv. För jag VET att han vill vara hemma!)

-MÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH, ska jag GÅ? Jag orkar inte gå…jag vill…jag vet inte men ååååå.

Min spaning är att hur jag än gör blir det fel. Jag kan inte skydda mig från bråk, jag tror egentligen att jag är källan till alla bråk. Jag äger problemet som man säger.

Medan jag skriver detta står han vid min sida och säger att han inte KAN borsta tänderna och nu ska göra oljud tills jag lyssnar på honom….

Paus.

Här var jag hyfsat lugn ibland…jag mår kanske allra allra bäst när jag är borta från hemmet. Jag sa till maken att jag…kanske skulle vilja göra något ensam någon gång. Vad? frågade han…Åka till Shetlandsöarna och skriva en bok. Känner mig som Kerstin Thorvall när jag säger det…

 

Det där med vägval i livet och vad som är viktigt….jag tänker olika kring det beroende på humör. Igår när alla var hemma och mest bråkade så kände jag att jag helst är ute i trädgården. Och om JAG fick bestämma lite skulle nog vila vara mer frekvent….Två gånger igår fick jag frågan om vad vi skulle äta till middag….och då var JAG inte ens hungrig, barnen åt flingor, mackor och glass…..

 

Nya staketet.

Jag tänkte att luktärtor kunde passa i mellanrummen..

 

Nu påklädd, redo för fritids. Jag ringer och meddelar att han ska komma. Då: Varför blev det inte utflykt?

Och så tar vi hela snurren EN gång TILL! Just i skrivande stund har han sprungit upp till kompisen (förlåt C och A om ni ligger och sover) för att kolla om K ska till fritids…jag sitter här med bilnyckeln redo för nu har jag kastat in handduken, jag tänker att jag kan underlätta hans avfärd med skjuts om han nu bestämmer sig för att lämna boet för några timmar, jag kan behöva vilan. Som en kompis en gång sa: -Hur man än vänder sig har man alltid snippan fram!

Så lyckad dag redan känner jag.

Så här sov delar av familjen igår. Undra på att man är mörbultad när man vaknar!

Jag hade tänkt skriva lite om det paradoxala i at Trumps teknik att vara helt galet oförutsägbar kanske leder till världsfred, ett helt oväntat resultat….non diplomacy liksom, full frontal. Skräm skiten ur alla galningar med bara liiiite kärnvapen och vips, FRED PÅ JORDEN! Men Iranfrågan är inte avgjord än…men jag skulle tro att även Iran inser sin litenhet inför USAs militära muskler….så TRUMPism var kanske inte det värsta som kunde hända världen hur orange han än är och så vidare….men den som överlever dagen får väl se…..

Lite fler reatulpaner (köper sent men pga klimatet nu går det hur bra som helst).

Väldigt stora klarröda tulpaner som kanske inte riktigt passar in här….men de ser coola ut.

Goldie nosar lite försiktigt på Pingu när hon är ute, och mig….

Kycklingar måste vara det mest underbara alltså. Här lugnet innan stormen.

Aj aj aj eller mer AAAAAAAAAAAAAJ. Här efter tvätt och skrumm och slagsmål (typ).

Jag hittade lite fler tegelstenar. Då blev det ett nytt torn med jordgubbar.

Kvällssolen är det iallafall inget fel på. Längtar redan till natten…tyvärr. Hade gärna haft en stillsam och härlig dag men jag tror att det är för mycket att hoppas på…..

 

 

Vila när man är död

När vi gör något gör vi det ordentligt! Jag ordnade om muren igår, den blev högre och mer stabil (mindre rak påpekade maken!). Pilstaket började flätas, jord grävdes upp och saker planterades. Vi påbörjade också ihop med grannarna ett litet pilstaket eller häck bara för att…

Jag tycker ändå att jag har färre järn i elden nu än någonsin men jag kan ändå urskilja åtta parallella spår just nu…det är boken, böcker (framtida), ST (som visar sig vara galet komplicerat och svåröverblickbart för tillfället. Jag köpte i fredags en femårsdagbok för att kunna hålla ordning på allt på uppmaning av min handledare), trädgården, hönseriet (som kommer utökas och förbättras), politiken, Föreläsningar mm, trädgården (röda tråden i livet), familjen (oooo vad långt med på listan), och sen en sak till som är svår att beskriva. Det mesta hänger ändå ihop för allt jag gör grundar sig i min syn på eller situation i livet så det kan ju låta mer spretigt än det är för en utomstående.

Hur anlägger man en köksträdgård utan att ha tid att tänka eller ens plats för den (ligger en massa virke för kommande förråd där jag hade tänkt plantera så det fick bli en båt i mitten…)

Men trots detta tycker jag livet flyttar på mindre ansträngt än tidigare och jag tror det beror på PENGAR! Jag har nu inte så fruktansvärt lite av det och att ha lite mer ekonomiskt svängrum gör ju onekligen livet mycket enklare. Det där stressen över att kanske inte ha råd att tanka bilen helt full om det skulle behövas finns inte i samma utsträckning som tidigare. Nu menar jag för all del inte att vi lever i sus och dus, alla miljonerna i lån finns ju kvar men vi har ett litet överskott i kassan och jag ska vara mycket rädd om det.

Lilla blå kom hem till oss igår. Svägrska gick i höstackar, hon fick ett befruktat ägg av mig men sen ville hennes make hellre ha vuxna höns som producerar ägg direkt…så jag fick tillbaka mitt lilla ruvade knytte vilket passar utmärkt då vi ska utöka flocken och vi nu har en ruvande höna! Jag hoppas på en dam, hon kommer ju vara en korsning av aracuan och cream legbar så blå-turkosa ägg är ingen omöjlighet!!!

Jag ser framår i tiden, ungefär tre år, då kanske vi har det ÄNNU lättare och då vill jag resa till en sandstrand, så skönt!

Kanske vi redan i sommar gör en avstickare från Frankrike och tittar lite på antingen Medelhavet eller Atlanten (helst det förra).

I dagens sköte ligger dansuppvisning, parkour, trädgårdsarbete och sen lite skrivande av politik insändare samt ett möte. En HELT vanlig söndag. Eller den skilde sig från tidigare söndagar så tillvida att jag faktiskt sov efter klockan sju och hade kanske fortsatt med det om inte min lillebror ringt….av ännu oklar anledning. Han är morgonpigg….

Oj, vad solen sken på oss igår, jag blev brun kändes det som. Här jag Stefan och Elaine när vi sprider vårt budskap i centrum. Jag pratade med en mycket trevlig man som väntar på en ny njure sedan tre år….tänk på att anmäla er till donationsregistret. Om det allra värsta händer kan man ändå göra en sista god gärning och skänka sina organ man inte behöver längre till någon som då slipper sitta fem timmar varannan dag på ett sjukhus för att rena sitt blod! Jag skänker honom en tanke nu.

Valåret

Som ni kanske vet har jag börjat engagera mig politiskt. Lokalpolitiskt. Idag ska jag stå i centrum och försöka omvända folk…eller iallafall dela med mig av min syn på saker och ting. Partiet grundades då det fanns ett missnöje med det långvariga moderata styret. Demokrati och transparens var ledord. Och DET passar ju mig perfekt. Jag gillar demokrati och ogillar korruption very simple kan det tyckas.

I landet där ingen tidigare trott att korruption funnits, det var ju något för italienarna typ, visar det sig att vänskaps- och annan korruption är vanligare än man vågar tro. Jag menar se bara på Svenska akademien, att ens skriva det med en versal i början känns ju fel i dagarna. Jag undrar om de ens kommer närvara på Nobelfesten i år, hoppas inte. De har inget där att göra tycker jag.

Tillbaka till min ö, vi fick igår besked om att det krävs ett 2m högt bullerplank vid vägen nedanför oss för att vi ska komma ner till minsta tillåtna ljudnivå. NOTA BENE minsta tillåtna störning, inte en skön och härlig miljö alltså som är helt oskyldig för människor.

Det intressanta i den här nya kalkylen är att de använt gamla trafikdata (2015) och satt hastigheten på vägen till 50. Förra beräkningen som gjordes använde trafikdata som var ännu äldre men då MER trafik och räknade på 56km/h. Då bedömdes planket behöva vara 4m högt för att skydda oss…..om det fula huset framför ej byggt, vilket det har men som gör noll skillnad pga att det är för lågt och för långt från vägen! (Många parametrar spelar in har jag fått lära mig).

Jag har testat (jag kör alltid rätt hastighet i utsatta områden eftersom jag vet hur störande det är för de som bor) att köra i 50km/h här och det blir ens medtrafikanter MYCKET upprörda av, de kör om i full fart, blinkar, lägger sig 30cm från baken på en och bär sig år som idioter kort sagt. Men det är nog bara för att de har mycket viktigare saker för sig än JAG har och är såååååå försenade hela tiden….

Hur som helt så har jag nu överklagat det här beslutet då jag tror att det kommer göra noll och ingen skillnad även om det gläder mig att vi ju hade rätt, vi är bullerutsatta. Det har liksom negligerats av kommunen. MEN nu verkar det som om det kanske är vi som ska bekosta detta…jag ska ta mig en ordentlig titt på detta för rimligen är det 1 kommunens ansvar att dess invånare har det bra där det bor om de nu tillåtit bebyggelse här och i andra hand är det säljaren tycker jag som ska bekosta detta som dels tjänat pengar vid försäljningen av ”obrukbar” villatomt och dessutom lovat bullerplank i kontraktet och i övrigt betett sig illa och bett lilla MIG att dra åt helvete….

Vi får se, the story goes on. Jag vet att man är liten mot övrheten men man kan vara den där irriterande myggan som stör nattsömnen och en sak kanske de har lärt sig….jag ger mig ALDRIG om jag har rätt, och jag har ALLTID rätt! #ödmjukikranskommun